Internationell studie visat på fortsatt svaga studieresultat för elever med utländsk bakgrund i Sverige

PISA (Programme for International Student Assessment) är ett OECD-projekt som genom olika prov undersöker femtonåriga elevers förmågor inom tre kunskapsområden: naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Totalt deltog 57 länder i PISA 2006, däribland samtliga 30 OECD-länder.

Svenska elever medelmåttiga

Resultaten i naturvetenskap och matematik visar att svenska 15-åringar (motsvarar elever i årskurs 9) presterar på en genomsnittlig nivå i jämförelse med övriga OECD-länder. Däremot är läsförståelsen bland svenska elever bättre än i många andra OECD-länder.

Stora skillnader mellan elever med svensk och utländsk bakgrund

PISA 2006 bekräftar att det finns skillnader i prestationsnivå mellan inrikes och utrikes födda elever men att dessa är olika stora i olika länder.

För ett genomsnittligt OECD-land är prestationsskillnaden i naturvetenskap mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund födda i landet 55 poäng till de inföddas fördel. Motsvarande skillnad mellan infödda och elever med utländsk bakgrund födda utomlands är ungefär lika stor, 58 poäng.

Sverige uppvisar ett något annorlunda mönster. Skillnaden i prestation mellan infödda och elever med utländsk bakgrund födda i Sverige är mindre, 48 poäng medan skillnaden mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund födda utomlands är större, 78 poäng. Elever med utländsk bakgrund födda i Sverige presterar alltså 30 poäng bättre än elever med utländsk bakgrund födda utomlands.

Minst skillnader i anglosaxiska länder 

De OECD-länder som uppvisar minst skillnader mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund är alla anglosaxiska (Australien, Kanada, Nya Zeeland, Storbritannien, Irland och USA). De europeiska länderna har däremot betydande skillnader mellan infödda och elever med utländsk bakgrund där Schweiz och Belgien ligger i topp med skillnader på 95 respektive 93 poäng mellan infödda och elever med utländsk bakgrund födda utomlands.

Troliga förklaringar till detta mönster är, enligt Skolverket, engelska språkets roll som internationellt språk men också att ländernas invandringspolitik skiljer sig åt vilket genererar olika sammansättningar av populationen med utländsk bakgrund.

Ett annat sätt att beskriva dessa skillnader är att titta på hur stor andel av eleverna som ligger på respektive prestationsnivå i naturvetenskap. För Sverige gäller att cirka 13 procent av infödda elever inte presterar högre än nivå 1 (av 6). Motsvarande andel för elever med utländsk bakgrund födda i Sverige är mer än dubbelt så stor, 29 procent, och för elever med utländsk bakgrund födda utomlands är andelen hela 43 procent.

I läsförståelse är avståndet mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund födda i Sverige 29 poäng och mellan infödda och elever med utländsk bakgrund födda utomlands 68 poäng. I matematik är motsvarande avstånd 42 respektive 64 poäng. Avstånden i läsförståelse och matematik är alltså något mindre än i naturvetenskap.

Läs mer om PISA-resultaten på Skolverkets hemsida.