Många flyktinginvandrare hamnar i permanent arbetslöshet

Rapporten ”Ungdomars och invandrades inträde på arbetsmarknaden 1985–2003” (IFAU 2007:18) är en fördjupning av forskningsresultat som tidigare gett ut av SNS i boken Fritt inträde? Ungdomars och invandrades väg till det första arbetet. Robert Eriksson, Oskar Nordström Skans, Anna Sjögren och Olof Åslund visar att det tar allt längre tid för ungdomar och invandrade att etablera sig på arbetsmarknaden. Denna text tar bara upp de delar som har att göra med invandrares arbetsmarknadsintegration.

Bland dem som kom till Sverige i inledningen av 2000-talet hade bara ungefär en tredjedel haft ett riktigt arbete efter två år i landet. Författarna menar att det största problemet på svensk arbetsmarknad är att så pass många personer aldrig kommer in på arbetsmarknaden. Därför undersöker de hur lång tid det tar för en nyanländ invandrare att få det första riktiga jobbet.

Den undersökta populationen har invandrat till Sverige under perioden 1985-2001 och var 18-45 år vid invandringstillfället. Individerna följs till och med 2003. Att få sitt första jobb definieras som att individens inkomst överstiger 50 procent av en 45-årings medianlön. Det motsvarar t.ex. 6-7 månaders arbete som städare.

Inträdesmönstret i olika invandrargrupper

Författarna menar att invandringens sammansättning har stor betydelse. Arbetskraftsinvandrare kommer direkt till arbete medan flyktingar och anhöriga inte står till arbetsmarknadens förfogande lika snabbt. Sverige har en relativt liten arbetskraftsinvandring och en stor flyktinginvandring vilket gör etableringen på arbetsmarknaden mer problematisk.  

För att exemplifiera jämförs etableringen på arbetsmarknaden för sex stora invandringsgrupper. Invandrarna från Finland är ofta arbetskraftsinvandrare och har en relativt lyckad arbetsmarknadsintegration. Däremot har invandrare från Iran, Irak och Afrikas horn haft stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Mindre än 20 procent i de grupperna invandrarna har haft ett arbete under sina två första år i Sverige trots att de kom till Sverige under den relativt gynnsamma perioden runt millennieskiftet.

Förhållanden på arbetsmarknaden när invandrare kommer är viktigt, men inte avgörande. Invandringen från f.d. Jugoslavien har, enligt författarna, varit en framgångssaga. Trots att de kom som flyktingar från ett krig under Sveriges värsta lågkonjunktur har arbetsmarknadsintegrationen varit lyckad. Från inledningsvis mycket låga nivåer har sysselsättning ökat över tid och är idag på samma nivå som för dem som kom innan krisen då invandringen främst var arbetsmarknadsrelaterad.  

Skillnaden mellan situationen för flyktingar från f.d. Jugoslavien och dem som kom under tidigt 90-tal från Mellanöstern och Afrika är mycket stor. Efter nio år i landet hade 70 procent av dem från f.d. Jugoslavien haft sitt första jobb jämfört med omkring 50 procent för de andra. För invandrare från Irak är inträdesmönstret särskilt oroande. Mindre än 40 procent av dem som invandrat från Irak under 90-talet hade haft ett första arbete efter 6 år i Sverige.

Individegenskaper spelar också stor roll för att förklara etableringen på arbetsmarknaden. Män etablerar sig betydligt snabbare än kvinnor, yngre snabbare än äldre och högutbildade snabbare än lågutbildade. Särskilt längre eftergymnasial utbildning är en framgångsfaktor.

Politiska beslut påverkar också möjligheterna att få arbete

Det är relativt vanligt att förklara graden av arbetsmarknadsintegration med skillnader i individens egenskaper eller på diskriminering och arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft. Författarna vill dessutom särskilt lyfta fram något mer sällsynt - politikens avgörande roll för invandrares etablering på arbetsmarknaden.

Genom politiskt beslutade regler försöker staten styra var invandrare hamnar. Det finns och har funnits en rad regelverk och finansiella incitament som vill påverka var flyktingar bosätter sig. Tanken är ofta att styra bort invandrare från redan ”invandrartäta” förorter och storstadsområden. Särskilt påverkade av politiskt bestämda beslut är kvotflyktingar som har en kommunplacering, ofta i en norrlandskommun, redan före inresa till Sverige.

Politiskt beslutade regelverk och mål bestämmer också kommuners och andra aktörers insatser i introduktionsprogrammen. Alla asylinvandrare och många anhöriginvandrare kommer i kontakt med introduktionspolitiska åtgärder. Författarna beskriver hur introduktionen gått från en inriktning på utbildning till mer arbetsmarknadsfokus. Samtidigt finns det en stor variation mellan kommunerna hur de arbetar och vad introduktionen innehåller. Det är också fortfarande oklart vilka effekter de olika insatserna under introduktionen har men det mesta tyder på att tidig arbetsmarknadskontakt är effektivt.

Författarna menar att beslutsfattare måste vara beredda att ställa sig frågan om inte vissa insatser fördröjer, snarare än underlättar, inträdet på arbetsmarknaden. Det finns en tendens till för mycket utbildningsinsatser med oklara syften som fördröjer arbetsmarknadsinträdet.  

Tidigt arbetsmarknadsinträde är viktigt eftersom det har stor betydelse för hur det senare går på arbetsmarknaden. Ett fördröjt inträde på arbetsmarknaden verkar ha bestående negativa effekter. Såväl spridningsstrategier och inlåsning i långa introduktionsprogram är politiska beslut som fördröjt inträdet på arbetsmarknaden med negativa långsiktiga effekter som följd.

Instegsjobb och etniska nätverk

Rapporten undersöker också hos vilka arbetsgivare de första jobben finns, och hur man kommer i kontakt med dem. Det är serviceyrken inom handel och restaurangverksamhet samt vård och omsorg som idag utgör inkörsportar till arbetsmarknaden. Egna företag är också vanliga medan industrijobb är relativt ovanliga som instegsjobb. Ofta är det större företag som erbjuder nyanlända invandrare deras första jobb eftersom det är en mindre risk för dem att anställa oprövade personer. Författarnas bedömer att sysselsättningens branschsammansättning haft begränsad betydelse för etableringen hos nyanlända invandrare.

Etniska nätverk verkar spela en viktig roll för den första anställningen. Det är vanligt att få sin första anställning på en arbetsplats med överrepresentation av invandrare, särskilt från samma ursprungsregion som de arbetssökande.

Henrik Emilsson, henrik.emilsson@temaasyl.se