Arbetsmarknadsstyrelsens prognos för 2008: problem för utrikes födda trots fortsatt goda tider

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har presenterat sin prognos för arbetsmarknaden 2008. Arbetsmarknaden har uppvisat en stark utveckling under det senaste året och AMS bedömer att även 2008 kommer att kännetecknas av en ökad efterfrågan på arbetskraft. Antalet sysselsatta beräknas öka med 105 000 personer år 2007 och med 45 000 personer år 2008.

Den högsta arbetslösheten under 2007 – 13 procent – finns fortfarande bland de utomeuropeiskt födda. Detta innebär en nedgång på ett år med drygt 2 procentenheter. För personer med europeiskt födelseland (utanför Sverige) ligger arbetslösheten på 7 procent, men här är minskningen svagare. Bäst är situationen för de inrikes födda, vars arbetslöshet uppgick till 4 procent, efter en nedgång på en procentenhet under ett år. Arbetslösheten bland svenskfödda i åldrarna över 25 år rekordlåg, endast 2,3 procent.

Fortsatt lågt arbetskraftsdeltagande för utomeuropeiskt födda

Av utrikes födda i åldrarna 16-64 år deltog 70,5 procent i arbetskraften (perioden fjärde kvartalet 2006 till tredje kvartalet 2007). Nivån kan jämföras med nästan 81 procent bland inrikes födda. Uppgången bland utrikes födda är drygt 1 procentenhet jämfört med motsvarande period ett år tidigare. Så gott som hela uppgången faller på män, främst i åldrar under 35 år. AMS konstaterar att utrikes födda kvinnor deltar i avsevärt lägre utsträckning i arbetslivet idag än i början av 1990-talet och det är framför allt i denna grupp som det finns ett stort utrymme för att öka arbetskraftsdeltagandet. 

AMS bedömer att arbetskraftsdeltagandet stiger ytterligare något bland utrikes födda under år 2008, men liksom tidigare främst bland män. På sikt består den stora utmaningen i att kunna åstadkomma en uthållig uppgång av arbetskraftsdeltagandet under en hel konjunkturcykel för utrikes födda, bland både män och kvinnor.

Arbetslösheten uppgick till 5,4 procent år 2006 och AMS bedömer att nivån sjunker till 4,6 procent år 2007. För år 2008 beräknas arbetslösheten till 4,3 procent. Den högsta arbetslösheten – 13 procent under årets tre första kvartal – finns fortfarande bland de utomeuropeiskt födda. Detta innebär en nedgång på ett år med drygt 2 procentenheter. För personer med europeiskt födelseland (utanför Sverige) ligger arbetslösheten på 7 procent, men här är minskningen svagare. Bäst är situationen för de inrikes födda, vars arbetslöshet uppgick till 4 procent, efter en nedgång på en procentenhet under ett år.

 

AMS konstaterar att sedan konjunkturen började vända uppåt 2005, har antalet arbetslösa, procentuellt sett, minskat snabbast bland de inrikes födda och klart långsammast för de utomeuropeiskt födda. Sistnämnda faktum beror emellertid också på en stor ökning av den utomeuropeiskt födda befolkningen de senaste åren.

Svårigheter för lågutbildade...

Utbildningsnivån har en mycket stor betydelse för möjligheten att finna ett arbete för utrikes födda, klart större än för inrikes födda. Detta bekräftas genom att huvuddelen av de tillkommande jobben bland utrikes födda har gått till eftergymnasialt utbildade.

AMS pekar ut fyra grupper som kommer att ha en besvärlig arbetsmarknadssituation även under 2008:

• Personer med högst grundskoleutbildning
• Utomeuropeiskt födda med högst gymnasieutbildning.
• Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga
• Arbetslösa personer 55-64 år

Ett genomgående problem med dessa grupper är enligt AMS otillräcklig kompetens och brister i utbildningsbakgrunden. Det pågår dessutom en stadig påfyllnad av nya arbetslösa med otillräcklig utbildningsbakgrund genom att 20-25 procent av eleverna lämnar skolan utan fullständiga betyg, genom att en del invandrare har betydande brister i sin utbildning – och antalet ökar genom den stigande invandringen åren 2006 och 2007 – samt genom att korttidsutbildade tvingas lämna sina anställningar när kompetenskraven ökar på arbetsplatserna.

Utrikes födda är kraftigt överrepresenterade i gruppen med kort skolutbildning. Deras andel i den gruppen uppgår till 37 procent. Åldersfördelningen bland de korttidsutbildade från andra länder ser också annorlunda ut i och med att åldrarna 25 till 44 år är starkt överrepresenterade. Det beror på att invandringen i åldrar under 40 år varit relativt stor samt att en hög andel ungdomar med utländsk bakgrund lämnat den svenska skolan utan fullständig utbildning.

Den bristande utbildningsbakgrunden kräver enligt AMS omfattande och långsiktiga insatser om dessa arbetssökande få ett riktigt fotfäste på arbetsmarknaden. Men enligt AMS är både vuxenutbildningen och arbetsmarknadsutbildningen underdimensionerad, vilket innebär små utsikter till yrkesinriktade utbildningar för stora grupper med omfattande utbildningsbehov.

...och utrikes födda

Under åren 2006 och 2007 kommer migrationstillskottet att uppgå till sammanlagt cirka 73 000 personer (i arbetsför ålder), det vill säga i genomsnitt drygt 35 000 per år. AMS räknar dock inte med att så många av dem etablerar sig på arbetsmarknaden under 2008 med tanke på tidigare erfarenheter av långsam arbetsmarknadsintegration för utomeuropeiska flyktinginvandrare.

Prognosen ger som helhet en pessimistisk bild för utrikes födda på arbetsmarknaden: 

”Den bristande utbildningsbakgrunden hos en betydande del av de utlandsfödda kräver omfattande och långsiktiga insatser om de någonsin ska få ett riktigt fotfäste på arbetsmarknaden. I ett första skede skulle det behövas insatser inom vuxenutbildningens ram för att de ska erhålla gymnasiekompetens i de viktiga kärnämnena, vilket är en förutsättning för att de ska kunna skaffa sig en yrkesutbildning. En lägre volym av vuxenutbildning nästa år riskerar att medföra att många inte får den kompletterande grundutbildning som krävs för att kunna gå vidare till erforderliga yrkesutbildningar.

Dessutom kommer arbetsmarknadsutbildningen att ligga på en mycket låg nivå, varför utsikterna att erhålla en yrkesutbildning måste anses som mycket begränsade. Därmed riskerar den grupp av utlandsfödda som saknar utbildning att kvarstå som inskrivna vid arbetsförmedlingen under lång tid även om andra riktade insatser inom arbetsmarknadspolitiken åtminstone kortsiktigt kan innebära lättnader i arbetsmarknadsläget. Tillflödet av nyinskrivna kommer dock att öka under prognosperiodens senare del – mot bakgrund av den stora invandringen de senaste åren – och det finns således behov av mycket omfattande insatser både kort- och långsiktigt. Det pågår också ett arbete med att förkorta tiden från att invandraren får ett uppehållstillstånd till dess att han/hon skrivs in på Arbetsförmedlingen.”

Henrik Emilsson, henrik.emilsson@temaasyl.se