Interpellation 2006/07:160 Försvagat engagemang mot diskriminering av Luciano Astudillo (s) till statsrådet Nyamko Sabuni (fp)

Debatt i riksdagen 18 januari

Fråga från Luciano Astudillo (s):

Med den nya borgerliga regeringen riskerar det viktiga arbetet mot diskriminering att tappa fart. Trots tuff retorik är det uppenbart att ett flertal offensiva insatser för att motverka diskriminering inte kommer att bli av. De förslag som integrationsministern hittills aviserat är desamma som planerades av den socialdemokratiska regeringen. Men flera saknas.

Från Diskrimineringskommittén har den borgerliga regeringen endast nämnt att de avser att samordna lagarna mot diskriminering, slå samman ombudsmännen samt öka nivåerna på de skadestånd som arbetsgivare som utövar diskriminering tvingas betala.

Stödet till ombudsmännen ligger i nivå med det som den socialdemokratiska regeringen planerade, diskrimineringsbyråerna får fortsatt stöd och i statsförvaltningen genomförs försök med avidentifierade ansökningshandlingar.

Vilka andra förslag som lagts av Diskrimineringskommittén kan statsrådet tänkas genomföra?

Vilka andra initiativ avser statsrådet att ta för att stärka arbetet mot diskriminering?

Vilka andra initiativ avser statsrådet att ta för att stärka kunskapen om diskriminering?

Svar på interpellation 2006/07:160 om försvagat engagemang mot diskriminering Anf. 134 Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Fru talman! Luciano Astudillo har frågat mig vilka andra av Diskrimineringskommitténs förslag än dem han nämner i sin interpellation som jag kan tänka mig att genomföra. Han har vidare frågat mig vilka andra initiativ jag avser att ta för att stärka arbetet mot diskriminering och för att stärka kunskapen om diskriminering. 

Som Luciano Astudillo vet har Diskrimineringskommitténs betänkande varit ute på remiss fram till den 29 september 2006, och nu pågår ett beredningsarbete inom Regeringskansliet. Jag vill inte föregripa den beredningen. Regeringen avser att återkomma med en proposition under 2007 där det framgår hur regeringen ställer sig till alla de förslag som kommittén har lagt fram. 

Arbetet med att motverka och förebygga diskriminering måste ske genom en rad olika insatser på alla nivåer och inom olika delar av samhället. Det har funnits en bred samsyn i frågan. Mycket har gjorts och en del aviseringar om ytterligare åtgärder redovisades i den nationella handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna 2006–2009 (skrivelse 2005/06:95). Aviseringarna har föregåtts av en omfattande konsultation med olika aktörer i olika delar av samhället. Dessa åtgärder kommer alliansregeringen i allt väsentligt att genomföra. 

Det är av yttersta vikt att vi kontinuerligt ser över insatserna mot diskriminering för att göra arbetet ännu mer effektivt. Grunden för framtida insatser är en genomgång av pågående arbete och att utveckla det som är bra och avveckla mindre lyckade verksamheter. 

Regeringen lägger stor vikt vid detta och Luciano Astudillo behöver därför inte känna oro för att arbetet mot diskriminering ska tappa fart. Tvärtom kommer mycket av det som s-regeringen inte mäktade med att genomföras. 

Anf. 135 LUCIANO ASTUDILLO (s):

Fru talman! Den borgerliga regeringen håller på att nedmontera kampen mot diskriminering. Dessvärre sker det samtidigt som vi har en integrationsminister som hävdar att man prioriterar kampen mot diskriminering. De få åtgärder som den borgerliga regeringen är i färd med att genomförda är ungefär samma politik som vi socialdemokrater grundlade, men det finns en stor skillnad. Vi vill göra mycket mer för att motverka diskriminering. 

Det är bra att vi får en sammanhållen lag. Det är bra att vi slår samman ombudsmännen mot diskriminering så länge vi inte försvagar ombudsmannaämbetet. Men vad händer med alla de andra förslag som Diskrimineringskommittén lade fram? Vad händer med det utökade kravet på aktiva åtgärder? Vad händer med förslaget om att alla arbetsplatser som har fler än tio anställda ska ha likabehandlingsplaner? Vad händer med de förslagen? 

Sabuni brukar säga att det ska kosta att diskriminera. Men vad innebär det konkret? Med det Sabuni sagt räknar vi socialdemokrater med att ni kommer att se över och förändra det påföljdssystemet i enlighet med Diskrimineringskommitténs förslag. Jag vill ha ett svar från Sabuni här i dag. 

Och hur blir det med den övriga kampen mot diskriminering? Sabuni svarar att den nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter 2006–2009 i allt väsentligt kommer att genomföras. Vad betyder ”i allt väsentligt”? 

Kan vi räkna med att de handlingsplaner vi socialdemokrater ville ta fram för statliga bolag tas fram och följs upp? Vi ville komplettera företagens ägarpolicy för att förtydliga behovet av att arbeta mot diskriminering. 

Kan vi räkna med att förordningen om antidiskrimineringsklausuler vid offentlig upphandling kommer att efterlevas? Förordningen antogs före sommaren och gäller de största myndigheterna. 

Kan vi räkna med att de förslag som finns för att komma åt krogdiskriminering blir verklighet? Vi socialdemokrater ville genomföra en tydlig koppling mellan serveringstillstånd och ett icke-diskriminerande förhållningssätt. 

Kan vi räkna med att den positiva grundsyn vi socialdemokrater hade på användandet av diskrimineringstester, eller situation testing som det också kallas, kommer att överleva en borgerlig regering? Eller blir ILO-studien som redovisades i december den sista? Sabuni, vi vill gärna ha ett svar här i dag. 

Anf. 136 Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Fru talman! Det var många förslag som Luciano Astudillo läste upp. Det som förvånar mig mest är att oavsett vad regeringen ska göra, beskylls vi hela tiden för att bara göra det som Socialdemokraterna hade tänkt göra. Luciano Astudillo läser upp en massa olika åtgärder som jag i dag inte kan ge svar på om vi ska genomföra eller inte. En del av dem vet jag att vi inte kommer att genomföra, men när det gäller andra har jag inget svar på huruvida vi ska genomföra dem eller inte. 

Min fråga till Luciano Astudillo är: Hur kommer det sig att hans regering inte mäktade med att genomföra alla de förslagen? Många av de förslagen har ju legat i lådan i väldigt många år. Titta bara på förslaget om åldersdiskriminering på arbetsmarknaden! Det har fått ligga i lådan i sex år. Först nu tar vi upp frågan för att sammanföra den med de andra diskrimineringslagarna. Lagen kommer att vara på plats 2008.  

När det gäller skadeståndsfrågan: Ja, det ska kosta att diskriminera! Kan det betyda så mycket annat än att det kommer att bli dyrare än det är i dag? Det är ju det som det betyder i klarspråk. 

Det stämmer inte att Diskrimineringsombudsmannen inte har fått större anslag. DO har fått 13 miljoner extra i anslag för att bland annat kartlägga en del av den forskning som Integrationsverket har lagt fram för att vi ska veta exakt hur utbredd diskrimineringen är, vilken upplevd diskriminering som finns och om de förslag som läggs för att följa upp denna diskriminering har genomförts eller inte. Det har man inte gjort tidigare. Vi har betalat in de här pengarna för att DO ska kunna genomföra ett sådant arbete så att vi vet vad som görs och vad som inte görs, vad som ska utvecklas och vad som ska avvecklas.  

Ett antal statliga myndigheter har fått i uppdrag att upprätta antidiskrimineringsstrategier. Det är också ett nytt förslag som regeringen har lagt fram. Det ska redovisas 2008. Det har upprättats en arbetsgrupp inom Regeringskansliet för att se vilka åtgärder mot diskriminering på grund av sexuell läggning som kan behövas under den kommande mandatperioden. 

Diskriminering av funktionshindrade är också en problematisk fråga. Vi går nu igenom FN-konventionen om funktionshindrade personers rättigheter för att utreda hur svensk lagstiftning överensstämmer med förpliktelserna enligt konventionen. Vi ser till att komma till rätta med diskriminering och kränkande behandling inom skolans värld, och Myndigheten för skolutveckling kommer att få i uppdrag av regeringen att lägga fram just åtgärder för att bekämpa kränkande handlingar inom skolan. 

Det finns alltså en hel rad åtgärder. 

Vad jag däremot inte ska föregå är den beredning som pågår inom Regeringskansliet efter de remissvar som vi har fått på Diskrimineringskommitténs betänkande. Den processen tror jag att också Luciano Astudillo anser att vi ska respektera innan vi lägger fram konkreta förslag om exakt vilka förslag i detta betänkande som ska genomföras och inte. 

En proposition kommer att lämnas in, och i samband med det hoppas jag att vi kan föra ytterligare diskussioner kring frågan. 

Anf. 137 LUCIANO ASTUDILLO (s):

Fru talman! Det blir tom retorik, Sabuni. Det blir ju det när du börjar med att angripa oss och fråga oss saker när det är du, statsrådet Sabuni, som sitter vid makten. 

Sabuni har haft mer än 100 dagar på sig nu att formulera en konkret handlingsplan mot diskriminering, och det enda handlingsprogram hon har är det som den socialdemokratiska regeringen har tillsatt. Men annars – nada. Ingenting nytt. 

Många av de åtgärder som hon radar upp här är sådant som bygger på till exempel Diskrimineringskommitténs slutbetänkande som lämnades förra året, till exempel insatserna för att motverka diskriminering av funktionshindrade. Men annars finns inte mycket. 

Vi socialdemokrater gjorde mycket för att motverka diskrimineringen under den tid vi hade makten. Jag vill påstå att det inte finns någon regering före vår som har gjort så mycket. Vi tuffade till lagen mot diskriminering. Vi gav årliga tillskott av resurser till ombudsmännen mot diskriminering, och vi stödde det civila samhället så att man också där kunde ta upp kampen mot diskrimineringen. Många gånger gick ett eller flera borgerliga partier emot våra förslag, Sabuni. Det vet alla.  

I dag finns det inte ett enda förslag på antidiskrimineringsområdet som den borgerliga regeringen är i färd att genomföra som vi socialdemokrater inte kan tänkas stödja. Det är inte så märkligt, för det är vår politik ni har tagit över.  

Men Sabuni: Vad mer kommer att göras? Och vad betyder det i allt väsentligt när du säger att det finns massor som inte kommer att genomföras. Vi är intresserade av just det: denna nedmontering och nedtrappning av kampen mot diskrimineringen.  

Jag vill upprätthålla mig kring diskrimineringstesterna, situation testing. ILO-rapporten som presenterades i december och som jag nämnt tidigare visade tydligt att en man med invandrarnamn måste söka jobb mer än 18 gånger för att få napp i Malmö medan det för en man med svenskklingande namn räcker med fem försök. Det visar sig att en kvinna med invandrarnamn måste söka jobb mer än 26 gånger för att få napp i Göteborg medan det för en kvinna med svenskklingande namn räcker med fyra försök.  

Den här typen av tester, forskning och undersökningar behöver vi i Sverige. Från borgerligt håll har vi fått kritik tidigare kring den här metoden. Man har bland annat kallat den för brottsprovokation här i kammaren. Delar Sabuni den kritiken?  

Faktum är att den här metoden är det enda sättet att mäta diskriminering och hur pass omfattande den faktiskt är. Det är också en metod som skulle kunna användas mycket mer offensivt i forskning, i kvalitetssäkring av myndigheters verksamhet och för att ta fram och säkra bevis. Det gäller forskning, därför att vi kan lära oss mycket mer om hur diskrimineringen går till och hur omfattande den är. Det gäller kvalitetssäkring av verksamhet i myndigheter – jag kan ta ett exempel. Vi har Systembolaget som nu annonserar och vill rekrytera ungdomar som ska ut till bolagen och testa om de blir tillfrågade om ID-kort. Det är också en form av provokation, men vi vill ju kvalitetssäkra att systembolagen inte säljer alkohol till minderåriga. Varför inte kvalitetssäkra myndigheterna mot diskriminering? Där skulle situation testing också kunna bidra. 

Vi ville också tillsätta en utredning kring just det här med bevis. Det är lite mer kontroversiellt. Kan man säkra bevis genom den här metoden? Sabuni, vad säger den borgerliga regeringen om diskrimineringstester? 

Anf. 138 Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Fru talman! Jag ska inte upprepa allt det där jag läste upp som vi avser att göra. Dessutom har jag sagt att vi bereder Diskrimineringskommitténs betänkande inom Regeringskansliet. Jag har på tre månader lyckats bestämma att vi inkommer med en proposition till riksdagen under 2007. Tydligen var det svårt för en socialdemokratisk regering att bestämma sig för det under de tolv år de hade vid makten, men det har tagit mig tre månader att inse att det behövs en sådan proposition, och jag återkommer med en sådan. 

Jag tycker att situation testing är en rätt bra metod. I vårt land kan vi tyvärr inte utöva den i så pass hög utsträckning som behövs, därför att det är inte tillåtet att förfalska betyg och intyg, och jag tycker inte heller att det ska vara tillåtet. Det gör att vi bara kan testa detta inom branscher där man kan söka jobb utan att ha intyg och betyg – där man bara kan prata sig fram in till tjänsten.  

Jag har fått en redovisning som visar att diskriminering förekommer främst när man har lämnat in sin CV, när man från arbetsgivarens sida sorterar för att hitta folk som ska komma till intervju. Det sker alltså inte när man ringer in för att kolla om jobbet finns och man blir ombedd att skicka in sin CV, och det är inte heller när man kommit fram till intervjutillfället som diskrimineringen är påtaglig, utan det är däremellan.  

Jag välkomnar alla idéer från Luciano, förutom avidentifierade handlingar, om hur vi ska komma till rätta med det här. Det är en fråga som upptar en stor del av min tid nu i arbetet i Regeringskansliet. Har du förslag och idéer kring det, så välkommen in med dem så ska vi se till att bereda dem också!  

I övrigt kan jag bara be Luciano vänta på propositionen och sedan utifrån den föra diskussionen vidare kring det som han saknar i den. Men då kommer vi i alla fall att se den syn på diskriminering som den borgerliga regeringen har. 

Anf. 139 LUCIANO ASTUDILLO (s):

Fru talman! Vi har under årens gång tagit flera beslut och behandlat många propositioner som förstärkt integrationspolitiken, så Sabuni far med osanning när hon säger att ingenting har gjorts på så lång tid. 

Vi socialdemokrater, fru talman, kommer noga att följa den nedmontering och nedprioritering av arbetet mot diskriminering som borgerligheten genomför nu. Vi kommer att kritisera er. Sabuni ska vara säker på det. Dessutom kommer vi att ta fram fler konkreta förslag för att motverka diskrimineringen. Hur blir det med likabehandlingsplaner? Ärendet är färdigberett. Ni har ett underlag. Det är bara att lägga fram det. Hur blir det med situation testing? Det finns där som underlag. I MR-planen finns det också förslag om att gå vidare med situation testing för att se om man kan använda det för att säkra bevis. Där finns massor av konkreta förslag. 

Sabuni har inte vågat stå upp för den nedmontering som görs på diskrimineringsområdet, vilka saker som kommer att prioriteras bort i MR-planen. Det gäller till exempel vilka åtgärder man inte kommer att ta upp från Diskrimineringskommitténs utredning, en omfattande utredning med mängder av förslag. 

Vi socialdemokrater vet att detta är en svår problematik. Vi har regerat och vet att det är svårt att komma åt diskrimineringen. Just därför måste vi vara kreativa och just därför ska vi komma med fler förslag. Vi vet nämligen att politik gör skillnad. Vi vet också hur kränkande diskriminering är och vilket samhällsekonomiskt slöseri det är att diskriminera. 

Jag kommer personligen att punktmarkera och hårdgranska Sabuni. Att vara den första med utländsk bakgrund, och dessutom kvinna, som har ansvaret för integrationspolitiken förpliktar. Jag hoppas ni förstår det. 

Anf. 140 Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Fru talman! Jag tror inte Luciano Astudillo och jag behöver diskutera problemformuleringen så väldigt mycket. Vi inser båda att det är en kränkning som är oacceptabel, och att inte kunna tillvara personers kompetensresurser är slöseri. Luciano Astudillo får gärna punktmarkera mig, men kanske ska han vänta tills det finns något att punktmarkera. Jag vill upprepa: Vi återkommer med en proposition. 

Jag har lite svårt att förstå hur man kan uttala sig om att vi nedmonterar kampen mot diskriminering innan vi levererat den proposition som visar vad vi vill göra. Om vi kan vänta tills regeringen levererat sin proposition kan vi kanske föra vettigare diskussioner kring vad som saknas och inte saknas. 

Det som Luciano Astudillo nämner är viktiga saker. Hans regering hade makten i tolv år. Allt detta kunde de ha genomfört. De valde att inte genomföra det. Den här regeringen kommer att genomföra sin politik, och Luciano Astudillo får gärna punktmarkera den, men vänta tills vi levererat det vi vill genomföra. 

Källa: www.riksdagen.se