Allmänpolitisk debatt om integration

Den 8 november 2006 hölls mandatperiodens första allmänpolitiska debatt om integration. Debatten höll sig på ett övergripande plan om vad som behövs för att förbättra integrationspolitiken, men handlade även om mer specifika frågor som Integrationsverkets ledläggning och introduktionen för nyanlända invandrare.

Vad är viktigast för att förbättra Integrationspolitiken?

Sylvia Lindgren (s) inledde debatten om integration genom att betona betydelsen av arbete, bostad och utbildning som grunden för en bra integrationspolitik. Hon menar att regeringens politik kommer att öka klassklyftorna och därmed försämra situationen för utrikes födda. Sylvia Lindgren ansåg också att Integrationsverkets nedläggning är förödande, särskilt för att kunskapen om integrationen kommer att minska.

Inlägget besvarades bland annat av Mauricio Rojas (fp), Stefan Tornberg (c), Elisabeth Svantesson (m) och Karla Lopez (mp).

Mauricio Rojas (mp) sade att jobbpolitiken är integrationspolitikens ABC. Det är där som Socialdemokraterna fallerade.

Stefan Tornberg (c) undrade, appropå Sylvia Lindgrens inlägg, om det verkligen är mer av den gamla socialdemokratiska politiken som är rätt recept att lösa integrationsfrågorna.  

Elisabeth Svantesson (m) undrade om Sverige verkligen blivit mer integrerat på grund av Integrationsverket? Mycket av det som sker där är bra och kommer att fortsätta men under andra myndigheter och i andra former.

Karla Lopez (mp) replikerade att varken arbete eller bättre språkkunskaper gör att människor integreras i samhället, utan det är diskrimineringen som är problemet.

Debatten visade var de olika partierna lägger tyngdpunkten i sin integrationspolitik. Socialdemokraterna betonar välfärdspolitik som grunden för en lyckad integration. De borgerliga partierna fokuserar på jobb medan Miljöpartiet ser diskrimineringen som den främsta orsaken till bristande integration.

Vad skapar gemenskap i samhället?

Därefter hade Mauricio Rojas (fp) ett inlägg som breddade debatten. Enligt Rojas behöver Sverige en ny integrationspolitik som bejakar mångfalden, men som lika bestämt utgår från det arv av erfarenheter, kultur och språk som svensk historia gett oss. 

Sylvia Lindgrens (s) replik på Rojas anförande handlade om vad i den borgerliga regeringens politik som skiljer sig från den tidigare politiken. Det enda nya är den symboliska handlingen att lägga ned Integrationsverket. 

Rojas svarade att politiken framförallt skiljer sig på två punkter:

1. Att den svenska grunden för mångfalden måste betonas mycket mer. ”Det enda vi kan ha gemensamt är den svenska grunden, det svenska språket. En värdegemenskap som formats genom historien här i Sverige har inte betonats tillräckligt mycket.”

2. Att skapa jobb. Även ett dåligt betalt jobb är, enligt Rojas, bättre än bidrag.

Angående Integrationsverket så försvarade han nedläggningen med motiveringen att kunskap ska produceras på universitet och högskolor och inte av statliga verk.

Karla Lopez och Bodil Ceballos (båda mp) betonade öppenhet och tolerans samt kamp mot diskriminering som en grund för gemenskap snarare än att tala perfekt svenska. Bodil Ceballos: ”Vi kan inte hitta på en ny värdegrund – en historia – som vi alla ska ha gemensamt. Den kommer om vi inte stöter bort den.”

Introduktion för nyanlända invandrare

Debatten om integration avslutades av Elisabeth Svantesson (m) som tog upp frågan om att många flyktingar som kommer till Sverige får en dålig start.

Enligt Svantesson ger dagens system ofta inlåsningseffekter för många som kommer från andra länder. De otydliga kraven från riksdagen på kommunernas introduktionsverksamhet gör att många flyktingar och andra invandrare riskerar att få det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Förutom regeringens nya politik med nystartsjobb och lärlingsintroduktion pekar Svantesson på några förslag för att förbättra introduktionen för nyanlända invandrare: 

1. För det första måste en bra introduktion börja tidigare. Redan innan man har fått uppehållstillstånd måste en person komma i gång med bra svenskundervisning och bra kontakt med arbetsmarknaden. 
2. För det andra ska ett större ansvar läggas på individen. De allra flesta människor vill ta ansvar. Ett ta-hand-om-perspektiv fungerar inte.
3. För det tredje måste vi ställa krav på kommunerna att se till att individerna erbjuds arbetsmarknadskontakt.
4. För det fjärde vill jag föreslå att man i skollagen ska förbjuda att vuxna högutbildade placeras i grundvux. 

 

Henrik.emilsson@temaasyl.se