Skriftlig fråga 2006/07:502 av Osama Ali Maher (m) till Utbildningsminister Lars Leijonborg (fp): Situationen för invandrarakademiker på de svenska högskolorna

Fråga från Osama Ali Maher (m):

Statistik visar på att utlandsfödda akademiker med enbart examen från sitt hemland har svårare än de som kompletterat sina studier här att få jobb i Sverige. Detta visar på vikten av att uppmuntra invandrarakademiker att komma i kontakt med svenska universitet och högskolor. Men vägen dit är inte alltid lätt. Många av de åtgärder som har genomförts för att underlätta för utlandsfödda har haft en ”ad hoc-karaktär” och inte gett önskat resultat.

I tidningen Universitetsläraren (19/2006) kunde man läsa att svenska högskolor har ett svagt intresse för utlandsfödda akademiker. Man lyfter där även fram ett annat problem, nämligen det faktum att ”mycket av den kompetens utrikes födda med akademiska studier har, går förlorad om för lång tid hinner gå innan de kan återuppta sina studier”.

Vad avser statsrådet att göra för att förbättra och underlätta för utomeuropeiska akademiker att komma in på svenska högskolor och universitet?

Svar från Lars Leijonborg (fp) (24 januari):

Osama Ali Maher har frågat integrations- och jämställdhetsministern vad hon avser att göra för att förbättra och underlätta för utomeuropeiska akademiker att komma in på svenska universitet och högskolor. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Integration är en för regeringen prioriterad fråga. I budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1) har regeringen föreslagit åtgärder som syftar till att invandrade akademiker med utländsk utbildning i större utsträckning ska kunna erbjudas kompletterande utbildning. Detta innefattar kompletterande utbildning för personer med utländsk jurist- eller lärarutbildning och en fortsättning av högre praktisk förvaltningsutbildning vid Göteborgs universitet och Stockholms universitet.

Högskoleverket har utvärderat vissa kompletterande utbildningar för invandrade akademiker under 2006. Verket noterar att studenterna får möjlighet att snabbt få ett mer avancerat språk genom anpassade språkkurser i både svenska och engelska. Genom praktikmoment kan de dessutom utveckla fördjupade språkkunskaper i riktiga arbetssituationer. Högskoleverket noterar vidare att metoderna har förfinats med åren och att förmågan till individanpassning har stärkts över tid.

Vidare bereds frågan om en översyn av nuvarande ordning för bedömning av hälso- och sjukvårdsutbildningar från tredjeland inom Regeringskansliet.

Regeringen anser att högre utbildning ska vara öppen för den som har intresse och förutsättningar för en sådan utbildning, oavsett etnisk tillhörighet.

Källa: www.riksdagen.se