Ny integrationspolitik inte så ny

Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp) har länge i riksdagen utlovat åtgärder för att förbättra integrationspolitiken och hänvisat till vårpropositionen. Den 5 april presenterade Sabuni, tillsammans med ministrarna Tobias Billström och Lars Leijonborg de utlovade åtgärderna på DN-debatt.

Samtliga insatser riktar sig till nyanlända invandrare. I artikeln presenterar de en ny inriktning av introduktionen för invandrare. Men förslagen innebär knappast en omläggning av politiken. Inriktningen på politiken, ambitionerna och målen, känns igen.

”Introduktionssamtal redan första veckan. Så fort som möjligt efter kommunplaceringen ska ett introduktionssamtal hållas med de nyanlända. Det gäller alla vuxna, alltså även anhöriginvandrare. Resultatet av samtalet blir en överenskommelse om hur introduktionen i det svenska samhället ska gå till för just den personen. Samtalet behandlar frågor som exempelvis jobb, svenskundervisning, behov av samhällsinformation och möjligheterna till kompletterande utbildning.”

De förslag som presenteras i artikeln är:

• Ett statsbidrag på 600 miljoner till kommuner som arbetar efter regeringens ”nya” riktlinjer.
• Instegsjobb (400 miljoner)
• Kompletteringsutbildningar till invandrade akademiker (46 miljoner)
• Kompetenshöjning för SFI-lärare.

De två senare punkterna kan lämnas därhän. Det är insatser som den förra regeringen också beslutade i vårbudgeten 2006. I förra regeringens vårbudget kunde man också läsa att de skulle satsa på tidiga arbetslivsinriktade insatser, bättre utbildning i svenska och extra stimulansmedel för att få kommuner att ta emot nyanlända. Statsbidraget och instegsjobben är således bara en annan typ av kommunala stimulansmedel respektive en annan form av arbetsmarknadsinsats för nyanlända invandrare. Frågan är om de i sammanhanget marginella förändringarna och nya verktygen kan fungera bättre än de tidigare.

Mer om förslagen

600 miljoner kronor läggs på ett extra stimulansbidrag till de kommuner som vill och lyckas arbeta enligt de ”nya” målen. Bidraget ska också stimulera fler kommuner att ta emot nyanlända invandrare. Förutom att det är svårt att se det nya i de föreslagna åtgärderna kan det bli svårt att hitta ett effektivt sett att fördela dessa medel till kommunerna. Enligt artikeln ska miljonerna fördelas till de kommuner där många invandrare snabbt kommer i jobb, andelen som läser SFI är hög och där studieresultaten i SFI är goda. Ett stort problem är att man idag inte känner till hur snabbt invandrare kommer i jobb i de olika kommunerna. Dessutom är det eftersläpning av statistiken och resultaten visar sig därför först flera år senare. Liknande problem finns för att mäta resultat av SFI. Den databas som utvecklades på Integrationsverket för att registrera och följa upp vilka insatser de nyanlända får har tidigare lagts på is av den nya regeringen.

400 miljoner kronor satsas på en ny typ av subventionerade jobb som alltid ska kombineras med studier i svenska. Det kan, enligt artikeln, finnas behov av en ännu högre subventionsgrad än den som finns i det tidigare beslutade nystartsjobben. Med tanke på misslyckanden att nå de nyanlända med nystartsjobben kan det vara en rimlig bedömning. Det är också en god intention att lägga in språkutbildning som en ordinarie del i insatsen eftersom det visat sig svårt att kombinera språkutbildning med utbildning, praktik eller arbete med nuvarande regelsystem.

”Ett instegsjobb är en praktikplats eller en vanlig anställning med ett klart inslag av handledning. Om subventionen till instegsjobben kombineras med den som utgår till nystartsjobben blir arbetsgivarens egen insats bara cirka 20 procent. Detta gör att arbetsgivare kan finna det mer attraktivt att anställa en person som inte har erfarenhet från den svenska arbetsmarknaden. Jobbet kombineras alltid med svenskstudier.”

Enligt artikeln ska den ”nya” politiken vara tydlig i fråga om det personliga ansvaret och uppmuntra egna initiativ som främjar integration. Alla nyanlända ska gå i SFI. Kommunerna ska göra större insatser än hittills för att SFI ska nå alla. En person som inte börjar på SFI eller har hög ogiltig frånvaro får sitt bidrag reducerat eller indraget. Det kanske låter nytt, men kommunerna har sedan länge möjligheten att villkora bidragen med krav på närvaro på SFI och andra introduktionsinsatser.

Läs debattartikeln på DN:s hemsida.

Henrik Emilsson, henrik.emilsson@temaasyl.se