Integrationsverkets framtid utredd

Regeringen beslutade hösten 2006 att Integrationsverket skall läggas ned och tillsatte samtidigt en utredare för att se över hur vissa av verkets funktioner skulle hanteras. I december 2006 presenterades utredningens förslag, där det bland annat framgår att ansvaret för nyanländas etablering/introduktion förs över till Migrationsverket och Arbetsmarknadsverket, uppföljning, utvärdering och samordning till regeringskansliet samt, genom uppdrag, till högskolor och universitet. Länsstyrelserna föreslås också få en betydligt större roll i introduktions- och uppföljningsarbetet. Rapporten ska nu beredas av regeringen för beslut under januari eller februari.

Nedläggningen kommer att ställa stora krav på det nya Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Översynen har som utgångspunkt att nuvarande integrationspolitik i huvudsak ligger fast. Alla ska ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Samhällets mångfald ska vara en grund för politikens utformning på alla samhällsområden och utöver den första tiden i Sverige ska det inte finnas någon särpolitik riktad till invandrade. Motivet till nedläggningen av Integrationsverket är alltså inte främst en politisk omläggning av integrationspolitiken utan ett sätt att ”effektivisera den statliga administrationen”.

Beslutet att lägga ner Integrationsverket innebär att regeringen måste genomföra en sektorsövergripande integrationspolitik utan en sammanhållande central myndighet, vilket kommer att öka kravet på departement och minister att styra och följa upp integrationspolitiken. Det blir ingen lätt uppgift, särskilt som styrningen redan tidigare fått mycket kritik, till exempel i Riksrevisionens granskning av introduktionen för nyanlända invandrare och Statskontorets rapport om tvärsektoriell styrning. Det är tydligt att utredaren tagit till sig av dessa och tidigare utredningar och granskningar av integrationspolitiken. Förslagen följer i stor utsträckning de rekommendationer som de rapporterna har gett.

För att genomförandet av integrationspolitiken ska bli en integrerad del av sektorsmyndigheternas verksamhet bör regeringen, enligt utredningen, omgående tydliggöra ansvar och uppdrag för de myndigheter som har en central roll i genomförandet av politiken. Detta blir ännu viktigare i och med avvecklingen av en pådrivande myndighet som Integrationsverket. Men även Verket för förvaltningsutveckling (Verva) föreslås få en viktig roll när det gäller att stödja och följa upp myndigheternas arbete med integration och säkerställa att integrationsperspektivet når genomslag inom den generella politiken.

Uppföljning, utvärdering och kunskapsuppbyggnad
Integrationsverkets avveckling ger också andra förändrade förutsättningar för regeringens styrning av integrationspolitiken genom att den samlade uppföljningen, utvärderingen och kunskapsuppbyggnaden försvinner i sin nuvarande form. För att styra krävs inte bara tydligare riktlinjer till myndigheter utan också bra beslutsunderlag i form av uppföljningar, utvärderingar och annan kunskap. Här har Integrationsverket haft en viktig roll och måste nu ersättas. Löpande uppföljningar och återrapporteringar är, som utredaren påpekar, det naturliga sättet att styra ett politikområde. Utredningen förslår därför en samlad analys och beställarfunktion inom regeringskansliet för integrationspolitisk uppföljning.

En sådan funktion har både för och nackdelar jämfört med när Integrationsverkets samhällsanalysavdelning skötte uppföljningen. Det ger större möjligheter för ministern och andra beslutsfattare att beställa skräddarsydda och snabba beslutsunderlag utan att behöva gå omvägen genom de årliga regleringsbreven till myndigheterna. Samtidigt är det svårt att se att en funktion på integrations- och jämställdhetsdepartementet får tillgång till lika stora resurser och möjligheter till långsiktig uppföljning som en myndighet.

Verksamhet och personal förs över till andra statliga myndigheter
Den rena myndighetsutövningen som funnits på Integrationsverket såsom överenskommelser om introduktionsplatser, bosättning, kvotflyktinguttagning och ersättningar till kommuner för flyktingmottagande överförs till Migrationsverket. Därmed är cirkeln sluten eftersom det arbetet tidigare hanterades av f.d. Invandrarverket.

Integrationsverkets arbete med EU-fonderna avvecklas också och hela ansvaret läggs på Migrationsverket. De under kommande åren aktuella EU-programmen Integrationsfonden, Återvändandefonden och Europeiska flyktingfonden skall inledningsvis administreras av Migrationsverket för att därefter kunna föras över till förslagsvis Svenska ESF-rådet.

Utvecklingen av den praktiska introduktionsverksamheten förs i huvudsak över till Arbetsmarknadsverket och Länsstyrelserna. De kommer också att ta över arbetet med överenskommelsen för utveckling av introduktionen för nyanlända invandrare som utredaren fäster stor vikt vid, särskilt i denna period av institutionella förändringar. Även andra myndigheter bör, enligt utredningen, få mer specificerat ansvar i regleringsbrev redan under 2007 för att introduktionsarbetet ska kunna fortsätta och förbättras utan Integrationsverket som pådrivande myndighet.

De databaser som ligger till grund för mycket av uppföljningen av integrationens utveckling föreslås föras över till Statistiska Centralbyrån.

Förslagen innebär att 34 årsarbetskrafter är tänkta att föras över till Migrationsverket, som likt Integrationsverket ligger i Norrköping, och 1 årsarbetskraft till SCB. Utredaren flaggar också för att andra myndigheter kan behöva ökad resurstilldelning.

Arbetsmarknadsverket får en nyckelroll
Det är välkommet att Arbetsmarknadsverket föreslås få ett mer direkt ansvar för introduktionen för nyanlända invandrare. Det är en reform som efterlysts länge i utredningar, bland samhällsaktörer som Sveriges Kommuner och Landsting och även av Integrationsverket själv. Samtidigt har utvärderingar och granskningar visat att AMV inte levt upp till de intentioner och ansvar som de redan idag har när det gäller introduktionen för nyanlända invandrare. En överföring av ännu mer ansvar på AMV kommer att kräva en helt annan inställning från Arbetsmarknadsverkets sida för att fungera. Frågan är om de kan ta det ansvaret med tanke på den stora omställning av arbetsmarknadspolitiken som sker.

Helt klart är att den nya regeringen nu måste ta ett större samordningsansvar för att AMV och andra statliga myndigheter ska ta ett större ansvar för att introduktionen för nyanlända invandrare och andra integrationsinsatser fungerar som tänkt. Nyamko Sabuni konstaterade nyligen i en debattartikel: "Efter åtta år (av integrationspolitik) saknar de flesta myndigheterna fortfarande ett tydligt ansvar för genomförandet av integrationspolitiken." Sådana uttalanden förpliktigar.

Henrik Emilsson, Henrik.emilsson@temaasyl.se