Ekonomisk Debatt ger ut temanummer om invandrares integration på arbetsmarknaden
Ekonomisk Debatt nr.3 2007 ägnas helt åt temat ”invandrares integration på arbetsmarknaden. 11 forskare bidrar med sex artiklar.
Vikten av att skapa goda cirklar
Anna Sjögren och Yves Zenou redogör i sin artikel ”Integration eller utanförskap? En teoriöversikt” för teorier som kan förklara varför invandrare och andra minoriteter kan ha det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. De diskuterar t.ex. frågan om betydelsen av den sociala dynamiken i människors omgivning. I områden som präglas av utanförskap kan sociala normer, grupptryck och etnisk identitet bidra till att förväntningar om dåliga arbetsmarknadsutsikter, oavsett om de är korrekta eller inte, blir självuppfyllande. Författarna förespråkar därför en mer öppen arbetsmarknad så att fler får chansen att visa sig produktiva, men framförallt insatser för att bryta en negativ social dynamik. Det är särskilt angeläget, enligt författarna, att ge ungdomar från utsatta områden tillgång till nätverk och kontakter utanför deras bostadsområden.
Inget samband mellan integrationspolitik och arbetsmarknadsintegration?
Jan Ekbergs artikel ”Fungerar integrationspolitiken?” redogör för två redan mycket uppmärksammade internationella jämförelser av integrationspolitiken. Jämförelserna visar att Sverige har en mycket ”generös” integrationspolitik när de gäller invandrares sociala och ekonomiska rättigheter, familjeåterförening och kamp mot diskriminering. Att Sverige skulle präglas av en institutionell diskriminering som är värre än i andra länder när det gäller rättigheter, regler och lagar stämmer alltså inte. Men trots detta visar andra undersökningar att svensk arbetsmarknad har bland de största klyftorna mellan inrikes och utrikes födda. Det finns, enligt Ekberg, inget samband mellan integrationspolitikens utformning och ambition och i vilken grad sysselsättningsmålet för integrationspolitiken har nåtts. Ekberg antyder i den sammanfattande diskussionen att brister i svenskundervisningen kan förklara Sveriges dåliga arbetsmarknadsintegration, men den förklaringen känns inte trolig. Dålig språkundervisning framförs som förklaring till bristande integration i de flesta länder och på pappret har Sverige inte sämre förutsättningar än andra när det gäller språkutbildning – snarare tvärtom. Den typ av arbetsplatsanknuten språkutbildning som Ekberg efterlyser är viktig att eftersträva, men förekommer idag inte heller i andra länder i någon stor utsträckning.
Diskriminering eller bristande kompetens?
Två artiklar anknyter till den omdebatterade frågan om den bristande arbetsmarknadsintegrationen är ett utbuds- eller efterfrågeproblem. Beror klyftorna på arbetsmarknaden på diskriminering och andra hindrande strukturer på svensk arbetsmarknad eller beror de på avsaknaden av kompetens/humankapital hos de invandrade? De två artiklarna nedan antyder att förklaringar till bristande arbetsmarknadsintegration måste sökas både när det gäller arbetsmarknadens utbuds- och efterfrågesida, och inte minst i matchningen av utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden.
Rooth och Åslund visar i artikeln ”Får utlandsfödda betalt för sin utbildning och sina kunskaper i Svenska?”, som bygger på en tidigare publicerad bok på SNS, att invandrares humankapital har stor betydelse för framgång på arbetsmarknaden. Högre utbildning och goda kunskaper i svenska ökar kraftigt chansen till arbete och högre inkomster. Detta faktum kan behöva upprepas oftare, med tanke på vad Sjögren och Zenou påpekade i artikeln ovan om förväntningarnas roll för framgång på arbetsmarknaden. Rooth och Åslund påpekar också risken att en ensidig debatt om diskriminering leder till att personer förväntar sig att bli diskriminerade och därför avstår att investera i utbildning och andra former av humankapital.
Samtidigt visar Carlsson och Rooth i en annan artikel ”Etnisk diskriminering på svensk arbetsmarknad – resultat från ett fältexperiment”, att det finns empiriskt stöd för att diskriminering förekommer i relativt stor utsträckning. Studien visar, vilket NTG asyl & integration också tidigare uppmärksammat, att personer med typiskt arabiska namn har 50 procent lägre sannolikhet att kallas till intervju än ansökande med typiskt svenska namn.
Geografisk rörlighet – bra för män, dåligt för kvinnor
Hammarstedt och Mikkonen avslutar Ekonomisk debatts exposé över aktuell forskning om arbetsmarknadsintegration. De har studerat flyttmönster och sysselsättningsutfall hos flyktingar som kom från Bosnien under åren 1993-94. Kortfattat visar artikeln ”Geografisk rörlighet och sysselsättning bland flyktingar” att flyktingar som tidigt lämnar sin första boendekommun försämrar sina chanser på arbetsmarknaden. Geografisk rörlighet är alltså inte, som tidigare antagits, alltid i huvudsak positivt. Med ökad vistelsetid i landet ökar dock möjligheterna för manliga flyktingar att förbättra sina möjligheter till sysselsättning genom geografisk rörlighet. Något överraskande verkar däremot geografisk rörlighet leda till försämrade sysselsättningsmöjligheter för kvinnor, även på lång sikt. Författarna menar att nyanlända snabbt behöver kunskaper i svenska och om den svenska arbetsmarknaden för att kunna göra rationella val i sina val av bostadsort och därmed förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden.
Henrik Emilsson, henrik.emilsson@temaasyl.se