Rapport Integration

I Rapport Integration presenterar Integrationsverket samlad kunskap om integrationens utveckling i Sverige. Ambitionen är, enligt Integrationsverket, att fördjupa den offentliga diskussionen om mångfald, invandring och integration. Rapporten synliggör strukturer, praxis och bemötanden som utgör hinder för människor med utländsk bakgrund inom olika samhällsområden. Rapport Integration analyserar tillstånd och utveckling för integrationen inom områdena: boende, arbete, utbildning, folkhälsa och barns och ungdomars uppväxtvillkor.

Rapport Integration ges ut vartannat år som en del i uppdraget att belysa tillstånd och utveckling inom olika samhällssektorer ur ett integrationsperspektiv. Mellanliggande år utkommer en statistisk uppdatering av de tabeller och diagram som finns i Rapport Integration.

Senaste Rapporten - Rapport Integration 2005

Arbetsmarknad

Rapport Integration 2005 visar att klyftorna på arbetsmarknaden mellan inrikes och utrikes födda fortfarande är stor. År 2005 var 81 procent av den inrikes födda befolkningen i åldern 20-64 år sysselsatt, mot 64 procent av dem som är födda utomlands.

Integrationsverket menar att en orsak till skillnaderna i sysselsättning är förekomsten av diskriminering. Andra hinder är att de flesta jobben tillsätts via informella rekryteringskanaler. Kontakter på arbetsmarknaden är en tillgång och utrikes födda saknar oftare sådana kanaler.

Rapporten undersöker hur arbetsmarknadspolitiken skulle kunna förbättras för utrikes födda. Framförallt pekar Integrationsverket på behovet av en bättre statlig styrning – den enskilde får inte alltid det program som passar dennes behov och förutsättningar. Detta gäller inte minst dem som saknar arbetslöshetsförsäkring.

Andra briter och hinder för integration som lyfts fram  är att hundratals utrikes födda akademiker fastnar i grundläggande vuxenutbildning, som är avsedd för grundskolestudier. Trots att personer fått godkänt betyg i svenska för invandrare, har de åter hamnat i skolbänken för att läsa svenska och andra kurser. Också andra administrativa brister leder till att utrikes födda riskerar att hamna i en "utbildningsfälla som det kan ta flera år att komma ur".

Utbildning

Också svsnittet om utbildning visar tydligt hur skolan misslyckas med integrationsuppdraget. Andelen grundskoleelever med utländsk bakgrund som är behöriga till gymnasieskolans nationella program har minskat. Under åren 1998 till 2004 sjönk andelen behöriga med två procentenheter, till drygt 77 procent.

Då allt färre är behöriga till gymnasiets nationella program, ökar antalet som går på det individuella programmet. Här utgör unga med utländsk bakgrund cirka 30 procent av elevgruppen. Bara 13 procent av gruppen har fullföljt studierna efter fem år.

En av källorna till de ojämlika utbildningsvillkoren i grundskolan är, enligt Integrationsverket, boendesegregationen. Elevernas betyg påverkas negativt när mer än 70 procent av skolans elever har utländsk bakgrund. Att omsättningen på elever är stor i så kallade utsatta bostadsområden påverkar också undervisningen. De största förlorarna är nyanlända barn i skolor med många utrikes födda elever.