Tredjelandsmedborgares rättigheter & familjeåterförening

Två direktiv som har en stark koppling till integrationsområdet har antagits i utkanten av utvecklingen av det gemensamma asylsystemet; direktivet om tredjelandsmedborgares rättigheter samt om familjeåterförening. Enligt EU-kommissionen är dessa direktiv två viktiga komponenter i en gemensam europeisk integrationspolitik. Under 2007 väntas EU-kommissionen dessutom presentera ett förslag om flyktingars rättsliga ställning. 

Tredjelandsmedborgares rättigheter

Under 2003 antog EU ett direktiv som gav "långvarigt bosatta (5 år) tredjelandsmedborgare" en tydligare ställning och rättigheter kopplade till denna ställning. Definitionen som långvarigt bosatt förnyas automatiskt var femte år. Tredjelandsmedborgarna ges i och med direktivet rätten att flytta mellan medlemsstaterna med bibehållna rättigheter och stöd som tjänats in i annat land. Rättigheterna för tredjelandsmedborgare har därmed närmat sig EU-medborgarnas. Den 23 januari 2006 var deadline för implementering av direktivet, vid denna tidpunkt hade endast sex medelemsstater meddelat kommissionen hur bestämmelserna skulle överföras till nationell lagstiftning (Österrike, Litauen, Polen, Slovenien och Slovakien).

Tankesmedjan CEPS, Centre for European Policy Studies, menar att det antagna direktivet om tredjelandsmedborgares rättigheter är att betrakta som restriktivt. CEPS menar att kommissionens ursprungliga förslag urvattnas under förhandlingarna mellan medlemsstaterna, på det sätt som kommit att karakterisera framväxten av det gemensamma asylsystemet. Enligt kommissionens beräkningar berörs ungefär tio miljoner människor av direktivet, en siffra som hade varit betydligt högre om kommissionens ursprungliga förslag från 2001 antagits. Under förhandlingarna mellan medlemsstaterna uteslöts emellertid ett antal grupper, däribland flyktingar. CEPS menar även att direktivet är så pass vagt formulerat och handlingsutrymmet för de ensklida medlemsstaterna så pass stort att det riskerar att inskränka på tredjelandsmedborgarnas rättigheter.

I juni 2007 lade kommissionen fram ett förslag om att inkludera även personer som beviljats internationellt skydd i direktivet. Förhandlingar om dett pågår för närvarande (våren 2008) mellan rådet och parlamentet - de organ som kommer att anta det slutliga beslutet om förslaget. 

Fri rörlighet för flyktingar

För att komma tillrätta med det faktum att flyktingar uteslutits från direktivet om "varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning" planeras ett separat och kompletterande lagförslag. Kommissionen väntas presentera förslaget, som blivit kraftigt fördröjt, under 2007. Innehållsmässigt väntas två frågor väcka särskild debatt; huruvida personer med alternativt skydd ska omfattas och om en persons skyddsstatus ska kunna gå att överföra till ett annat EU-land. Flyktingorganisationer menar att det är av största vikt att EU-länderna inkluderar de med alternativt skydd i det kommande direktivet. Att erhålla en rättslig ställning påskyndar integrationen i värdsamhället och minskar dessutom värdsamhällets kostnader menar de.

Familjeåterförening

2003 enades även medlemsländerna, exklusive dem  som har rätt att stå utanför Amsterdamfördraget (Danmark, UK och Irland), om ett direktiv som ger rättigheter till familjeåterförening. Rättigheterna till familjåterförening ligger på en mycket grundläggande nivå och garanterar återförening av partner och minderåriga barn för alla som lagligt bott i EU i två år.