OECD kritisk mot dansk integrationspolitik

OECD håller på att genomföra ett projekt som undersöker arbetsmarknadsintegrationen för invandrare och deras barn i några utvalda OECD-länder. De har genomfört landstudier i Australien, Tyskland och Sverige och nu senast i Danmark. I juni 2007 publiceras undersökningarna i en rapport med gemensamma slutsatser och jämförelser. Fler landstudier i Frankrike, Belgien och Portugal är planerade under 2007 och Nederländerna, Schweiz och Storbritannien under 2008.

NTG asyl och integration har tidigare uppmärksammat OECD-rapporten om Sveriges arbetsmarknadsintegration och deras rapport om Sveriges ekonomiska utveckling som har integration som ett centralt tema.

Stark kritik mot situationen i Danmark

Kritiken som riktas mot svensk integrationspolitik från OECD är mild i jämförelse med kritiken av situationen i Danmark. OECD konstaterar att Danmark, relativt sett, har dålig arbetsmarknadsintegration för alla grupper av invandrare. I inget annat OECD-land är skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda större än i Danmark. Sysselsättningen är särskilt låg för utomeuropeiska invandrargrupper, men även i internationell jämförelse låg för invandrare från OECD-länder.

Avkastning på utbildning är sämre för personer med utländsk bakgrund än för personer med dansk bakgrund vilket minskar incitamenten att utbilda sig. Danmark har jämfört med andra OECD-länder lågt egenföretagande bland invandrade.

Situationen för barn till invandrare är också bekymmersam. Skillnaden mellan inrikes födda med inhemsk eller utländsk bakgrund är också här större i Danmark än i något annat OECD-land. Det beror, enligt OECD, delvis på väldigt låg utbildning bland barn till invandrare, särskilt för män och personer med turkisk bakgrund. Men de stora skillnaderna i sysselsättning kvarstår efter kontroller för utbildningsnivå. Även sysselsättningen för barn med bakgrund i OECD-länder är låg, trots att de har utbildning i nivå med personer med dansk bakgrund.

Den låga utbildningsnivån för barn till invandrare i Danmark beror till stor del på avhopp från lärlingsutbildningar. Nästan två tredjedelar av ungdomarna med utländsk bakgrund som börjar lärlingsutbildning hoppar av, vilket är dubbelt så högt som för ungdomar med dansk bakgrund.

Många reformer i Danmark för att förbättra integrationen

Integration har länge varit ett hett politiskt ämne i Danmark och regeringen har svarat med att minska möjligheten att invandra till Danmark, minska tillgången till ekonomiska förmåner och etablerat en mer intensiv integrationspolitik. Nya invandrare får till exempel lägre socialbidrag de första sju åren och deltagande i treårigt introduktionsprogram är obligatoriskt. OECD konstaterar att Danmark investerar mer för att främja integration än andra länder, särskilt när det gäller språkträning och riktad arbetsmarknadspolitik.

OECD menar att de nya introduktionsprogrammen verkar ha förbättrat integrationen av nyanlända invandrare men konstaterar samtidigt att politiken lett till ökad risk för fattigdom. Det verkar som att möjligheten att ha arbete ökat, särskilt för nya invandrare från icke-OECD länder. Men samtidigt som sysselsättningen har ökat har också arbetslösheten ökat vilket visar på svårigheten att få arbete.

Förslag från OECD

Det finns strukturella hinder som försvårar inträde på den danska arbetsmarknaden. Låga löner för invandrare i kombination med relativt höga ekonomiska ersättningar och höga ingångslöner fungerar, enligt OECD, som hinder för inträde på arbetsmarknaden. Subventionerad anställning har visat sig vara ett effektivt instrument för invandrare att få arbete och bör, menar OECD, användas istället för att sänka ingångslönerna för alla.

OECD pekar också på att insatserna för att främja mångfald och motverka diskriminering måste öka. Arbetsmarknadens parter bör involveras. Eftersom Danmark är ett samhälle med många små och medelstora företag saknar många företag erfarenhet av att anställa invandrare. Facken tenderar också att exkludera invandrare.

Enligt OECD bör omfattningen på språkutbildningen ses över. I Danmark kalkylerar man med 2000 timmar danskundervisning. I andra länder är omfattningen oftast mellan 500 och 900 timmar. Den omfattande undervisningen riskerar att skapa inlåsningseffekter snarare än att leda till språkutveckling för individen.

En annan strategi som OECD menar bör ses över är att sprida ut invandrare i hela landet. OECD är kritisk till strategin och menar att små kommuner har svårt att erbjuda fullgod introduktion och att utspridning gör att etniska nätverk som resurs inte kan användas.

Mer uppmärksamhet bör dessutom, enligt OECD, ges till högt utbildade invandrare. Sysselsättningsgapet är särskilt stort för högt utbildade invandrare och utbildningspremien är låg, också för dem med dansk utbildning.

Sammanfattningsvis konstaterar OECD att arbetsmarknadsintegrationen för invandrare och deras barn, oberoende ursprung och kvalifikationer, är betydligt sämre än för infödda danskar. Det finns tecken till förbättringar bland nyanlända invandrare från utanför OECD. Ökade krav på aktivering och kraftfulla integrationsinsatser verkar ha haft önskvärda resultat med ökat arbetsmarknadsdeltagande och sysselsättning, men också ökad arbetslöshet. Invandrare som kommer ut på arbetsmarknaden verkar ha det svårt att hitta arbete. Särskilt ökad användning av arbetsmarknadspraktik och subventionerad sysselsättning rekommenderas därför av OECD.

Hämta OECD:s rapport om arbetsmarknadsintegrationen i Danmark här.

Henrik Emilsson henrik.emilsson@temaasyl.se