Dansk studie: Lägre bidrag till nyanlända leder inte till snabbare etablering på arbetsmarknaden

Många av de senaste utredningarna om introduktion av nyanlända invandrare i Sverige har handlat om ekonomiska incitament. Finansdepartementets utredning, Fler i arbete och Socialbidragsutredningen, menade till exempel att det måste bli mer lönsamt att arbeta för dem som får socialbidrag.

I Danmark har man gjort just detta genom den nya invandringslagen från år 2002. Invandrare som kommer till Danmark är inte berättigade till socialbidrag de första åtta åren i Danmark. Istället får de en betydligt lägre ”starthjälp” som ska göra att fler söker och får arbete. Nu har en undersökning visat, vilket OECD också tidigare antytt i sin granskning av dansk integrationspolitik, att större ekonomiska incitament för individen inte automatiskt leder till att fler snabbt kommer i arbete.

Studien Reducing income transfers to refugee immigrants; Does starthelp help you start? av Michael Rosholm och Rune M. Vejlin från Århus Universitet visar framförallt två saker:

• Effekten av den de lägre bidragen till flyktingar ökar inte sannolikheten att få arbete under de första två åren. För personer med vistelsetid över två år ökar sannolikheten att få arbete markant.
• Under det första året innebär starthjälpen en markant större sannolikhet att bidraget slutar att betalas ut, utan att personen har fått arbete.

Analysen visar också att starthjälpens effekt har den lägsta effekten på dem som står längst från arbetsmarknaden, lågutbildade, kvinnor och kvotflyktingar. Bäst effekt är det för män och högutbildade.

Effekten av de lägre bidragen visar sig alltså först efter två år i landet. Författarna föreslår därför att starthjälpen höjs de första två åren då individens sannolikhet att få arbete inte påverkas av lägre bidrag. Studien resultat visar, enligt författarna, att flyktingar de första åren inte har sådana kvalifikationer att lägre ekonomiskt stöd påskyndar inträdet på arbetsmarknaden. 

De lägger fram en hypotes om att ekonomiska incitament har en underordnad betydelse jämfört med etablerade familjemönster där mannen arbetar och kvinnan stannar hemma. Kvinnliga flyktingar, särskilt dem med barn, hade redan tidigare låg sannolikhet att arbeta och de ökade ekonomiska incitamenten har inte påverkar det trots kraftigt ökade incitament.

Hämta studien här.

Henrik Emilsson, henrik.emilsson@temaasyl.se