Europeisk asylpolitik i Stockholmsförorten Husby

Det av EU:s representationskontor, Europa Direkt och NTG-asyl & integration/Europeiska socialfonden nyligen anordnade frukostseminariet om asyl-, migrations- och integrationspolitik var både välbesökt och uppskattat. Seminariet ägde rum i Stockholmsförorten Husby. Publiken efterlyste fortsatt dialog och meningsutbyte mellan medborgare, beslutsfattare och politiker, de senare denna gång representerade av Peter Bosch från EU-kommissionen, migrationsminister Tobias Billström från den svenska regeringen och oppositionsborgarrådet Ann-Margrethe Livh (V) från den lokala/regionala nivån, Stockholms stad, tillika bosatt i grannbyn till Husby, Rinkeby. Arrangörerna utlovade också fler liknande möten – och mera tid. Senare i höst, under det svenska ordförandeskapet, räknar representationskontoret bl a att ordna möten mellan medborgarna och berörda kommissionärer (bl a Jaques Barrot och Margot Wallström).  

Ett gemensamt asylsystem i Europa – bättre för vem?

En inledande fråga gällde den motsägelse eller paradox som finns i den gemensamma europeiska asylpolitiken: att samtidigt som man bygger ett rättssäkert, likvärdigt och humant system för asylprövning och asylmottagande så pågår ett intensivt arbete för att effektivisera gränsskyddet - och därmed förhindra asylsökande att resa in EU. Uppemot 80-90 procent av de asylsökande som idag kommer till EU tvingas resa in illegalt. Ett effektivare gränsskydd innebär med andra ord att allt färre asylsökande överhuvudtaget kan resa in i EU – för söka asyl inom ramen för ett allt bättre asylsystem.

Peter Bosch medgav att situationen kan förefalla paradoxal, men betonade samtidigt att EU idag gör en rad insatser för att förbättra situationen för de flyktingar som finns i världen. Två åtgärder är särskilt viktiga: att ge skydd för flyktingar i närområden till de länder/regioner som flyktingarna kommer ifrån och att utöka möjligheterna till s k vidarebosättning (uttagning av flyktingar på plats i samarbete med UNHCR för vidare bosättning i någon av EU:s medlemsstater. Försök görs också med att flyktingar kan söka asyl i någon av medlemsstaternas ambassader.

Målet med EU:s gemensamma asylpolitik är att skapa en rättssäker och human asylprövning i alla medlemsstater, framhöll Bosch – idag är som bekant skillnaderna mellan medlemsstaterna fortfarande mycket stora. År 2012 skall det nya systemet vara utvecklat; redan idag finns flera av de centrala komponenterna på plats och nyligen togs beslut om att inrätta ett gemensamt asylkontor för att kunna stödja medlemsstaterna, både vad gäller asylprövning och asylmottagande.

Ett liv i asyl – ett liv i illegalitet?

Ann-Margrethe Livh från Vänsterpartiet framhöll nödvändigheten av en generösare flyktingpolitik, både på nationell och EU-nivå, i enlighet med Genèvekonventionen. Sverige ger en förhållandevis låg andel tillstånd till asylsökande med stöd av konventionen, enligt Livh. En konsekvens av regeringens allt hårdare flyktingpolitik är det ökande antalet ”illegala” eller gömda flyktingar, människor som i allt större omfattning lever mitt ibland oss, men under oacceptabla former.

Migrationsminister Tobias Billström betonade den viktiga roll som Sverige har under ordförandeskapet: ett nytt europeiskt femårsprogram för asyl- och migrationspolitiken skall utformas under hösten 2009 (Stockholmsprogrammet, som är en fortsättning på de tidigare s k Tammerfors- respektive Haagprogrammen ), ett program som skall lägga en grund för en solidarisk fördelning av asylsökande och flyktingar mellan medlemsstaterna. Ett antal lagförslag på EU-nivå – s k direktiv – skall också behandlas och beslutas av medlemsstaterna under svenskt ordförandeskap, bl a skall en revidering av det s k mottagandedirektivet påbörjas.

Fler frågor än svar

Bland de många frågorna från publiken fanns flera som handlade om arbetskraftsinvandring. Sveriges nya regler för arbetskraftsinvandring är bland de mest generösa i EU (arbetsgivarnas behov av arbetskraft är i praktiken det enda kriteriet för tillstånd) och här fanns – åtminstone inofficiellt – en positiv inställning till ett liknande system på EU-nivå, enligt Peter Bosch. EU har nyligen beslutat om ett s k blue card som ger ökade möjligheter för högutbildad arbetskraft från länder utanför EU att kunna arbeta inom unionen. Det svenska systemet ger alla kategorier av arbetskraft lika möjligheter; arbetsgivarnas behov skall styra efterfrågan.

En annan fråga gällde inrättandet av en global arbetsförmedling, där informationen om arbetskraftsbehovet i EU:s medlemsstater skulle kunna redovisas både för arbetskraftsinvandrare och flyktingar. Även integrationspolitiken berördes av flera frågeställare; den av en moderat arbetsgrupp nyligen presenterade rapporten Fler vägar in – nycklar till det svenska samhället  (författad av en arbetsgrupp med bl a Tobias Billström), kritiserades bl a för att vara både populistisk och rasistisk.

Peter Bosch framhöll att integrationspolitiken fortfarande är en nationell fråga; kommissionen ser det däremot som värdefullt att medlemsstaterna tar del av varandras erfarenheter på området och ger också stöd för utveckling av nya insatser och metoder, bl a genom den Europeiska integrationsfonden, det i april 2009 anordnade Europeiska integrationsforumet och kommissionens i nära framtid lanserade webbportal om integration.

Utebliven värdegrundsdebatt

Enligt Billström behandlar den moderata arbetsgruppens rapport frågor som är nödvändiga att hantera och besvara i ett samhälle med en mångfald av värderingar: uppfostran av barn, relationen mellan barn/ungdomar och föräldrar, hedersrelaterat våld etc. Det är snarast oansvarigt att inte diskutera dessa problem på ett seriöst sätt, enligt Billström.

En rad frågor hann tyvärr inte ställas under det korta, men intensiva frukostseminariet - än färre få svar. Frågan om vad som är alternativet till ett gemensamt europeiskt asylsystem förblev obesvarad. Kritik mot värdegrundsbegreppet och -arbetet framfördes; tyvärr fanns ej utrymme för en fördjupad diskussion om varför man inte – som etnisk svensk eller som nyanländ invandrare – skulle ges möjlighet att föra en dialog om olika värdegrunder. En sådan dialog kan förhoppningsvis inrymmas i regeringens projekt om en förstärkt värdegrund  och i den Europeiska integrationsfondens kommande utvecklingsprojekt i Sverige.

Christian Råbergh, christian.rabergh@temaasyl.se