Internationella radiosändningar uppmärksammar invandrares mänskliga rättigheter på International Migrants Day

År 2000 deklarerade FN officiellt den 18 december till International Migrants Day och dagen blev därmed ett tillfälle att uppmärksamma invandrares mänskliga rättigheter. Nätverket December 18 sänder sedan två år tillbaka den 18 december radio från hela världen som ett sätt att manifestera händelsen. Förra året sände över 150 radiokanaler från 34 länder den 18 december. I år är målsättningen att engagera 200 internationella radiostationer.

På webbplatsen www.radio1812.net finns information om hur man går tlll väga för att engagera sig i sändningarna den 18 december

SCB har kartlagt invandrares flyttmönster

I förra veckan publicerade Statistiska Centralbyrån rapporten Invandrares flyttmönster om olika invandrargruppers flyttningsrörelser efter ankomsten till Sverige. Av rapporten framkommer bland annat följande:

• En stark koncentration till storstäderna är gemensamt för merparten av invandrargrupperna.
• Omflyttningen inom landet är stor den närmaste tiden efter invandringen och störst är den bland asylsökande. Asylsökande har också i större utsträckning valt att flytta till Malmö och Göteborg framför Stockholm. Asylsökande är vidare den grupp som hamnar i de minst attraktiva bostadsområdena och efter fem år i Sverige har mönstret förstärkts, dvs medan andra grupper tenderar att flytta från dessa områden stannar asylsökande kvar.
• De grupper som Migrationsverket anvisat boende (s k anläggningsboende) tenderar att flytta mer och är även tio år efter att de invandrat mer spridda över landet.

• Flertalet av anhöriginvandrarna och de personer som fått asyl stannar i Sverige medan arbetskraftsinvandrare och nordiska medborgare ofta inte blir kvar i landet.

Läs mer

Hämta rapporten här

EU tar emot 10 000 irakiska flyktingar från läger i Syrien och Jordanien

Vid ett möte med EU:s inrikesministrar beslöt medlemsstaterna att ta emot 10 000 irakiska flyktingar från flyktingläger i Syrien och Jordanien. UNHCR hade tidigare vädjat till EU att ordna ett mottagande för 80 000 flyktingar under tre år. Malta, Cypern och Grekland motsatte sig förslaget, som dock nu accepterats av samtliga medlemsstater. Tyskland kommer att ta emot den största andelen, 2 500 personer. Sedan tidigare är Sverige dent största mottagarlandet av irakiska flyktingar. Närmare 9 000 irakiska flyktingar kom till Sverige 2007, och i landet finns över 82 000 irakier.
 
Omkring 1,5 miljoner flyktingar från Irak finns för närvarande i Syrien och Jordanien och situationen för flyktingarna har försämrats den senaste tiden, enligt EU-kommissionären Jaques Barrot, ansvarig för inrikes och rättsliga frågor på kommissionen. I synnerhet är läget svårt för särskilt utsatta grupper, som kvinnor och barn. 

Allt fler avvisade asylsökande lever utan rättigheter i Storbritannien

Brittiska The Independent skriver i en artikel att närmare 80 000 asylsökande från 21 länder har nekats asyl i Storbritannien de senaste fem åren, trots att utrikesministeriets aktuella rapport om mänskliga rättigheter klassat de berörda länderna som allvarligt konfliktdrabbade.  Asylsökande från exempelvis Irak, Afghanistan och Sudan har nekats asyl. Brittiska Refugee Council anser att en konsekvens blivit att ett ökat antal människor lever rättslösa i Storbritannien, oförmögna att vare sig arbeta eller återvända hem. Kritiska röster från flera håll höjs nu i Storbritannien och man efterlyser bl a åtgärder från regeringens sida.

 
Läs mer här och här

Aktiva insatser för invandrarkvinnor i Danmark lönsamt

En ny rapport utgiven av danska forskningsinstitutet Anvendt KommunalForskning (AKF), sammanställd på uppdrag av integrationsministeriet, visar att aktiva insatser för att få invandrarkvinnor i arbete lönar sig ekonomiskt för de danska kommunerna, bl a i form av ökade skatteintäkter. Integrationsministeriet vill nu göra det obligatoriskt för kommunerna att aktivt verka för självförsörjande invandrarfamiljer. En lagändring ska säkerställa att i synnerhet invandrarkvinnor med goda kvalifikationer erbjuds nödvändig hjälp för att etablera sig på arbetsmarknaden, enligt den danska integrationsministern Birthe Rønn Hornbech.

Av rapporten framgår att invandrarkvinnor i Danmark i dag har en större kompetens än tidigare, delivs beroende på de skärpta reglerna för anhöriginvandring. Deras kompetens är en potentiell resurs för arbetsmarknaden och samhället i stort.

I anslutning till rapporten lanserar också integrationsministeriet en idékatalog med förslag till åtgärder som kommunerna kan vidta för att få invandrare självförsörjande.

Hämta rapporten Familieforsørgede indvandrerkvinders muligheder og barrierer i forhold til beskæftigelse og uddannelse 

Hämta idékatalogen 

Amnesty och danska Röda korset kartlägger asylsökandes mentala hälsa på mottagningscenter i Danmark

I det senaste numret av tidskriften Torture Journal, utgiven av The International
Rehabilitation Council for Torture Victims (IRCT), redovisas en undersökning
om asylsökandes hälsotillstånd i Danmark.
 
Undersökningen är gjord på uppdrag av danska Amnesty. 142 asylsökande boende vid mottagningscentret Sandholm utanför Köpenhamn har ingått i studien. Respondenterna har undersökts av en medicingrupp inom Amnesty och av danska Röda korset under hösten 2007.

Forskarna fann att omkring 45 procent av de asylsökande som ingick i studien hade
varit utsatta för tortyr och att detta faktum också ansågs orsaka de flesta
hälsorelaterade problem som respondenterna upplevde. Författarna bedömer att andelen tortyrskadade var hög med tanke på att respondenterna valts ut slumpmässigt.

Medicingruppen inom Amnesty planerar att följa upp respondenterna i studien
för att undersöka hur deras hälsa påverkas under vistelsen i Danmark och om
det finns något samband mellan att ha varit utsatt för tortyr och att beviljas asyl i Danmark.

Läs mer och ladda ner artikeln här

Länk till uppsats om Danska Röda Korset och dess integrationsgrupper, integration och den frivilliga sektorn i Danmark

Migrationsverkets prognos: Färre asylsökande, fler ensamkommande barn

Migrationsverket rapporterar att antalet asylsökande från Irak minskar, bl a  som en följd av att andelen bifall blivit lägre. Asylsökande från Irak minskar generellt i hela Europa jämfört med samma tidsperiod förra året. Migrationsverket höjer däremot prognosen för ensamkommande barn och ungdomar och bedömer att ytterligare omkring 300 mottagningsplatser i kommunerna behövs. Verket skriver även upp prognosen för anhöringinvandringen.

Läs mer här

Migrationsverkets sökandeombudsman i konflikt med sin arbetsgivare

Migrationsverkets sökandeombudsman Christer Munter, som har i uppdrag att företräda de människors som anser sig ha blivit illa bemötta av myndigheten, är i konflikt med sin arbetsgivare. Munter anser att det är en omöjlig situation för honom att vara placerad på samma arbetsplats som de tjänsteman han ska granska, dvs Migrationsverkets anläggning i Göteborg, vilken fungerar som mottagningsenhet, asylenhet, ansökningsenhet och förvarsenhet. Från att ha varit placerad på en enhet där han inte kom i kontakt med andra tjänstemän på verket fråntogs han i februari i år sitt arbetsrum och arbetar nu sida vid sida med de kollegor han är satt att granska. Munter har på grund av rådande situation valt att stanna hemma från arbetet sedan i september.

Sökandeombudsmannen inrattades under 2006 på Migrationsverket, efter de i media uppmarksammade handelserna vid Migrationsverket 2005 - 2006. 

Läs mer om Munters ärende i facktidningen ST-press
 
Läs vad som tidigare skrivits på temaasyl.se om de uppmärksammade händelserna vid Migrationsverkets mottagningsenheter, här och här.

Tidigare artikel på temaasyl.se om sökandeombudsmannens årsredovisning över
verksamheten 

Amnesty kritisk till förhållanden i nederländska förvar

Förvarstagningen av asylsökande och migranter i Nederländerna bryter mot internationella människorättsnormer, menar Amnesty International i en nyutkommen rapport. Varje år tas ca 20 000 utlänningar i förvar i landet, en siffra som visar att det handlar om en vanlig företeelse. Enligt folkrätten ska förvarstagning, dvs frihetsberövande av personer som inte gjort sig skyldig till något brott, dock endast användas i undantagsfall.

Förutom att förvarstagning används i så stor omfattning riktar Amnesty även stark kritik mot långa förvarstider (enligt Dutch Council for Refugees är förvarstiden i genomsnitt 100 dagar) och dåliga förhållanden. Personer med särskilda behov, så som barn, äldre och offer för trafficking och tortyr får t.ex. inte heller den vård de har rätt till enligt Amnesty.

Läs hela rapporten “The Netherlands: The Detention of Irregular Migrants and Asylum Seekers”

Psykisk vård för asylsökande som en mänsklig rättighet

I en artikel i det senaste numret av International Journal of Migration, Health and Social Care skriver överläkarna Bengt Erik Ginsburg och Sofie Bäärnhielm om asylsökandes tillgång till psykisk vård i Sverige. Sverige har kritiserats av bl.a. FN för sin restriktiva politik angående asylsökandes tillgång till hälso- och sjukvård och den psykiska vården som ges karaktäriseras av kortvarig akutvård och godtycklighet. Även om artikeln utgår ifrån situationen innan Lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. trädde ikraft, är situationen i dag i det stora hela den samma, eftersom den nya lagen inte innehåller några förändringar vad gäller just tillgången till vård.

Författarna tar fasta på såväl läkaretiken som hälsa som en mänsklig rättighet, och förespråkar att asylsökande ska få tillgång till psykisk vård som samma villkor som svenska medborgare. I artikeln presenteras riktlinjer för vårdgivare och beslutsfattare, med syfte att förbättra den psykiatriska vården för vuxna asylsökande i Stockholm.

Läs hela artikeln Human Rights and Access to Psychiatric Care for Adult Asylum Seekers: Guidelines to Improve Care

Läs mer om hälso- och sjukvård för asylsökande

Interaktiv databas för goda exempel kring hälsa och vård för migranter i Europa

MIGHEALTHNET är ett nytt informationsnätverk för goda exempel kring hälsa och vård för migranter och minoriteter i Europa. Projektet sker i samarbete mellan 17 europeiska länder och har utvecklat en webbaserad interaktiv databas, en s.k. ”wiki”. Syftet är att ge personer som arbetar med frågorna, politiker, forskare m.fl. tillgång till en väluppdaterad kunskapsbank och ett nätverk av experter. Förhoppningen är att databasen även ska inspirera till uppkomsten av nya nätverk av individer och organisationer som arbetar med hälsa bland migranter och minoriteter. 

Databasen innehåller interaktiva sidor för samtliga i projektet medverkande länder, de flesta på landets officiella språk. Därutöver finns en allmän sida för frågor som rör fler än ett land eller icke-europeiska länder. Projektet finansieras med hjälp från EU-kommissionens generaldirektorat för hälsa och konsumentskydd och den internationella organisationen Stavros Niarchos Foundation.

Besök MIGHEALTHNETs hemsida

Direktlänk till den svenska delen av databasen

En granskning av brittisk politik för mottagande av asylsökande

Policyn för statligt stöd för asylsökande i Storbritannien har under de senaste 15 åren blivit allt mer restriktiv. Emily Fletcher från Sussex Centre for Migration Research (University of Sussex) analyserar i en forskningsrapport denna förändring i politik och lagstiftning, bl.a. genom att analysera totalt 90 timmar politisk debatt från det brittiska underhuset House of Commons.

De olika åsikterna kring politiken rörande mottagandet av asylsökande bottnar enligt Fletcher i olika uppfattningar om relationen mellan välfärdsstaten och den asylsökande. Medan de som i det undersökta materialet har förespråkat en restriktivare politik hänvisar till en vilja att skydda staten och dess medborgare (de som inte bidrar till välfärdssamhället ska inte heller få ta del av det på samma villkor som andra), understryker den andra sidan likheten mellan asylsökande och medborgare, och åberopar naturrätt och medmänsklighet (alla människor är lika värda). Fletcher konstaterar i sina slutsatser att varken politiken eller lagstiftningen på området baseras på rationalitet eller logik. Bristen på referenser till statistik och bevis i den politiska debatten visar enligt Fletcher hur åsikter och idéer istället vinner stöd på basen av ideologi och retorik, snarare än empirisk efterforskning.

Läs studien Changig Support for Asylum Seekers: An Analysis of Legislation and Parliamentary Debates

Ny lag om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. träder i kraft 1 juli 2008

Den lag och den förordning om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. som regeringen antog tidigare i vår träder i kraft den 1 juli. Lagen ersätter tidigare överenskommelser mellan staten (regeringen) och f.d. Landstingsförbundet , men innebär ingen förändring i sak vad gäller tillgång till vård för asylsökande.

Läs mer om den nya lagen

Lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.

Förordning (2008:347) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.

Ny lag om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. träder i kraft 1 juli 2008

Den lag och den förordning om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. som regeringen antog tidigare i vår träder i kraft den 1 juli. Lagen ersätter tidigare överenskommelser mellan staten (regeringen) och f.d. Landstingsförbundet , men innebär ingen förändring i sak vad gäller tillgång till vård för asylsökande.

Läs mer om den nya lagen

Lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.

Förordning (2008:347) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.

Årsrapport från Migrationsverkets sökandeombudsman

Migrationsverkets sökandeombudsman har till uppgift att behandla klagomål av personer som anser sig blivit illa bemött i sina kontakter med verket. Funktionen har funnits i två år, och nu har ombudsmannen publicerat en kortfattad årsrapport över verksamheten 2007. I rapporten framgår att antalet klagomål som når sökandeombudsmannen är lågt. Största delen av de sökande som kontaktar ombudsmannen gör det för att tala om sitt ärende – vilket faller utanför ombudsmannens mandat. Endast 176 av de ärenden som inkommit har således bedömts vara inom ramen för mandatet och följaktligen handlagts.

Under sommaren kommer sökandeombudsmannafunktionen att utvärderas externt. Utvärderingen, som bl.a. ska undersöka hur och om ombudsmannens arbete gett resultat, ska vara klar i augusti 2008.

Rapport från Migrationsverkets sökandeombudsman

Ny prognos från Migrationsverket förutspår färre asylsökande och föreslår ändringar i tillträde till arbetsmarknaden

Migrationsverket har nyligen presenterat sin årliga huvudprognos för planeringsperioden 2008-2011. Prognosen är inte olik den i mars publicerade, och av Tema asyl kommenterade, prognosen för verksamhetsområdet, men sänks ytterligare något vad gäller antal asylsökande. Den nya prognosen innehåller även ett antal förslag på regeländringar för att stödja Migrationsverkets måluppfyllelse.

Antalet asylsökande förutspås enligt Migrationsverket bli ungefär 30 000 i år för att därefter successivt minska de följande tre åren. Enligt prognosen sker det däremot inte någon stor minskning av den sammanlagda ärendemängd som verket ska hantera 2008-2011 eftersom anhöriginvandringen kommer att vara fortsatt stor och verket dessutom räknar med att studerande och arbetstagare kommer att stå för en ökad andel av migrationen.

Antalet inskrivna asylsökande i mottagningssystemet väntas dock bli mindre än vad verket antog i den prognos som lämnades i mars, liksom behovet av kommunplatser. Trots ett minskat antal nya asylsökande väntas mottagningssystemet ändå vara fortsatt belastat under 2008-2011, eftersom fler väntas få avslag och därmed överklaga - med längre vistelsetider som följd.

Kortare handläggningstider genom ändring i asylsökandes tillträde till arbetsmarknaden?
Bland de regeländringar som Migrationsverket föreslår i sin prognos berörs bl.a. asylsökandes tillträde till arbetsmarknaden. Enligt den nuvarande lydelsen i Utlänningsförordningen undantas asylsökande från skyldigheten att inneha arbetstillstånd om Migrationsverket bedömer att beslut på asylansökan inte kommer att kunna fattas inom fyra månader. Migrationsverket föreslår att en ändring av detta bör övervägas, så att undantaget från kravet på arbetstillstånd skulle beviljas bara om dröjsmålet inte beror på utlänningens eget beteende.

För att förkorta handläggningstiden vill Migrationsverket dessutom ha en ändring i den bestämmelse som säger att verket inte får fatta beslut om utvisning eller avvisning utan muntlig förhandling. Nu föreslås en regeländring som innebär en möjlighet att göra undantag om en sökande utan godtagbar ursäkt vägrar att inställa sig till förhandling. Även om det inte är säkerställt varför vissa asylsökande inte hörsamma kallelser misstänker verket att utebliven närvaro från den sökandes sida ibland är ett medvetet handlande i syfte att uppskjuta eller omöjliggöra ett beslut om utvisning eller avvisning. Genom en förändring kan man utesluta missbruk som förlänger handläggningstiderna och riskerar att omöjliggöra beslut inom verkets uppsatta tidsmål.

 Läs Migrationsverkets "Verksamhets- och utgiftsprognos 2008-05-09" 

Läs artikel på Tema asyl om Migrationsverkets prognos från mars 2008

Europarådet rapporterar om rasism och intolerans på Malta

Europarådets kommission mot rasism och intolerans (ECRI) gjorde en utredningsresa till Malta i juli, och rapporten från resan har nyligen publicerats för den maltesiska regeringen. Kommissionen anger i sin rapport att Maltas praxis rörande förvar har lett till en stigmatisering av irreguljära migranter. Förutom att irreguljära personers rättigheter kränks i förvaren stämplas de som brottslingar, vilket leder till rasism och främlingsfientlighet från majoritetsbefolkningens sida.

Malta rekommenderas därför i rapporten bl.a. att finna alternativa sätt för att ta emot irreguljära migranter, och att främja en mer nyanserad och rättighetsbaserad debatt om invandring.

Malta har i sitt svar till Europarådet anfört att kommissionen inte till fullo har insett omfattningen av den ”invandringskris” som landet drabbats av till följd av den omfattande irreguljära invandringen från afrikanska länder. Malta är det minsta EU-landet, och tog 2007 emot tredje flest asylsökande i unionen, i relation till antalet invånare. 

Läs mer på det maltesiska inrikesministeriets hemsida

Migrationsverket fortsätter tillämpa Dublinförordningen gentemot Grekland

Den 7 mars meddelade Migrationsdomstolen i Malmö dom i ett ärende där man anser att Sverige inte ska tillämpa Dublinförordningen gentemot Grekland. Detta motiverades med uppgifter som framkommit om undermåliga förhållanden för asylsökande i Grekland.

Migrationsverket överklagade domen till Migrationsöverdomstolen, för att få vägledning om när och hur reglerna i Dublinförordningen ska tillämpas. Migrationsöverdomstolen valde dock i förra veckan att återförvisa ärendet tillbaka till migrationsdomstolen, med motiveringen att uppgifterna om Grekland var för oklara.

Fram tills Migrationsöverdomstolen kommer med sitt slutliga utlåtande fortsätter Migrationsverket således att tillämpa Dublinförordningen gentemot Grekland, och återsända asylsökande dit. Mellan januari och mars 2008 har totalt 62 personer överförts från Sverige till Grekland under Dublinförordningen. Flera rapporter från människorätts- och flyktingorganisationer har påvisat allvarliga brister i Greklands asylsystem, både vad gäller mottagande och själva asylprocessen.

Migrationsverket vill också att Migrationsöverdomstolen ska klargöra förhållandet mellan Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och Dublinförordningen. Vad som är oklart i förhållandet mellan dessa rättsinstrument är dock svårt att se: Dublinförordningen tillåter en medlemsstat att välja att behandla en ansökan om asyl även om ett annat medlemsland har ansvaret enligt förordningens huvudprincip.

Läs reportage på SR: "Bakläxa för skånska migrationsdomstolen"

Läs tidigare notiser om Dublinförordningen och Grekland, bl.a. här, här och här.

Finland och Belgien avstår från att återsända asylsökande till Grekland

Finland och Belgien har sällat sig till de länder som avstår från att tillämpa Dublinförordningen i förhållande till Grekland. Enligt uppgifter från media meddelade en belgisk domstol förra veckan att en irakisk asylsökande inte bör återsändas till Grekland med hänvisning till landets bristfälliga behandling av asylsökande. Om domen gäller generellt framgår dock inte.

Det finska migrationsverket har meddelat att särskilt utsatta asylsökande (barnfamiljer, minderåriga och personer med hälsoproblem) överhuvudtaget inte ska återsändas till Grekland. Övriga asylsökande kan komma att överföras från Finland till Grekland, men under förutsättning att Grekland ger en skriftlig garanti om att personerna i fråga får en rättssäker asylprövning.

Den 15 april utfärdade FN:s flyktingorgan UNHCR en rekommendation till EU:s medlemsstater att avstå ifrån att enligt Dublinförordningen återsända asylsökande till Grekland. Bakgrunden är de åtskilliga rapporterna om avsaknad av rättsäkerhet i den grekiska asylprocessen och usla mottagandevillkor. Tidigare har även flyktingorganisationen ECRE och Amnesty International vädjat att EU-länderna ska tillämpa den artikel (art. 3.2) i Dublinförordningen som anger att ett medlemsland kan behandla en asylansökan även om ansvaret för detta enligt Dublinförordningen ligger hos ett annat land.

Redan i mitten av februari valde Norge att inte längre återsända asylsökande till Grekland under Dublinförordningen. Även Tyskland har tidigare stoppat avvisningar av minderåriga asylsökande till Grekland.

Läs artikel om den begiska domen

Migrationsminister Tobias Billströms kommentar: "Ingen ändring av svensk asylpolitik"

Läs UNHCR:s riktlinjer om att återsända asylsökande till Grekland under Dublinförordningen

Brittiska Refugee Council och landsorganisationen TCU inleder kampanj för asylsökandes rätt till arbete

Den brittiska flyktingorganisationen Refugee Council och landets fackliga huvudorganisation TUC (Trade Union Congress) har nyligen inlett en kampanj som uppmanar landets regering att ge asylsökande tillträde till arbetsmarknaden. Initiativet syftar till att samla stöd bland fackföreningar och allmänheten för en ändring av nuvarande mottagandevillkor, så att asylsökande som befunnit sig i landet i mer än sex månader, eller vars återvändande inte kan verkställas, ska få möjlighet att arbeta och försörja sig själv – och samtidigt bidra till den brittiska ekonomin.

Villkoren för asylsökandes tillträde till arbetsmarknaden skärptes i Storbritannien år 2002. Enligt nuvarande lagstiftning kan en asylsökande ansöka om arbetstillstånd om det tar mer än 12 månader att få ett beslut på asylansökan i första instans. Denna möjlighet är dessutom endast begränsad till huvudsökande, t.ex. en partner eller förälder till en asylsökande har inte rätt att arbeta. I praktiken innebär systemet att få asylsökande kan arbeta, och de tvingas istället försörja sig på det bidragssystem som finns. Det ekonomiska bidraget som asylsökande har rätt till är mycket lågt, och leder enligt Refugee Council till att asylsökande hamnar 30 procent under fattigdomsgränsen.

Länk till kampanjens webbsida

Läs mer om asylsökandes tillgång till arbete och utbildning i handboken Refugees and Asylum Seekers. An education, training and employment Guide

Ingen förbättring i sikte gällande Greklands asylsystem

Ytterligare tre framstående frivilligorganisationer har gått ihop och sammanställt en rapport om situationen för asylsökande i Grekland. Norwegian Organisation for Asylum Seekers (NOAS), the Norwegian Helsinki Committee (NHC), och Greek Helsinki Monitor (GHM) bekräftar i rapporten A gamble with the right to asylum in Europe. Greek asylum policy and the Dublin II Regulation grova brister i det grekiska asylmottagandet såväl som i prövningen. Det är en gedigen rapport, baserad på intervjuer med asylsökande i Grekland och Norge, frivilligorganisationer och jurister som arbetar med asylrätt i Grekland, FN:s flyktingorgan UNHCR, grekiska myndigheter och den norska ambassaden i Aten.

Oacceptabla mottagningsförhållanden
Den socioekonomiska situationen för asylsökande är enligt rapporten oacceptabel. Grekland har totalt ca. 750 platser på de fem mottagningscenter som finns runt om i landet – förra året inkom 25 113 nya asylsansökningar. Enligt grekisk lag måste en asylsökande meddela polisen att han eller hon är hemlös för att Hälso- och socialministeriet ska bli ansvarigt för att arrangera boende. Detta är en föreskrift som få asylsökande känner till eller informeras om, och även om de gör det tjänar det föga till, eftersom antalet mottagningsplatserna är så begränsat. Följaktligen står majoriteten av de asylsökande i Grekland utan någon som helst socialhjälp. Situationen på de få mottagningscenter som finns är enligt rapporten likaså usel. Bristande resurser leder till att både tillräcklig hälso- och sjukvård och utbildning för minderåriga saknas även för personer som får plats i mottagningssystemet.

Inga förbättringar i sikte trots domar och fördömanden
I april 2007 fällde EG-domstolen Grekland för underlåtelse att införliva EU:s direktiv om miniminormer för mottagande av asylsökande. Direktivet har efter det införlivats i grekisk lagstiftning, men i praktiken har situationen trots detta inte förbättrats. Kommissionen väckte återigen talan gentemot Grekland i januari i år, denna gång för brott mot Dublinförordningen. Grunderna för talan är att en rättssäker asylprocess inte säkerställas för återvändande Dublinfall, något som krävs enligt Dublinförordningens art. 16. Några tecken på att de grekiska myndigheterna planerar att inrätta fler mottagningsplatser eller på annat sätt öka mottagningskapaciteten i betydande mängd, finns enligt den grekisk-norska rapporten inte.

Den europeiska flyktingorganisationen ECRE har inför mötet den 18 april uppmanat rådet för rättsliga och inrikes frågor att behandla frågan. ECRE menar dock att det vore ett misstag att endast fokusera på behandlingen av asylsökande i Grekland, eftersom det problemet i första hand är ett symptom på mer grundläggande fel i den brist på bördesfördelning som Dublinsystemet för med sig. Sedan mitten av februari tillämpar Norge inte Dublinförordningen i förhållande till Grekland.

Läs rapporten A gamble with the right to asylum in Europe. Greek asylum policy and the Dublin II Regulation

Läs ECRE:s uttalande inför Rådet för rättsliga och inrikes frågors möte i Luxemburg den 18 april 2008

Engelska High Court: asylsökande som fått avslag ska ges fri tillgång till hälsovård

Frågan om sjukvård till asylsökande aktualiserades nyligen i ett fall i domstolen High Court i England. Asylsökande har i England - i motsats till Sverige - full tillgång till hälsovård under själva asyltiden, men efter avslag beviljas de sedan 2004 endast akutvård. High Court i London meddelade dock i en dom i förra veckan att även asylsökande som har fått avslag på sina ansökningar ska ges tillgång till hälso- och sjukvård utöver akutvård - med omedelbar verkan.

Det aktuella fallet gällde en asylsökande från Västbanken som lider av en leversjukdom. Trots avslag kan han inte återvända pga. reserestriktioner och brist på identitetshandlingar. Domstolen kom dock fram till att samtliga asylsökande som har fått avslag ska ges tillgång till hälsovård fram till dess att de lämnar landet. Hänvisningar gjordes bl.a. till den "rätt till hälsa" som regleras av mänskliga rättigheter - bl.a. i Europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna som även Sverige och övriga EU-länder är bundna av. 

Motparten, det brittiska hälsoministeriet, har getts tillstånd att överklaga direkt till landets högsta appellationsdomstol, House of Lords.  

Läs artikel i the Guardian

Läs organisationen Refugee Councils pressmeddelande om domen 

Läs tabell om tillgången till sjukvård i Storbritannien 

Länk till den brittiska kampanjen Still Human Still Here som kräver fler rättigheter för asylsökande som fått avslag

Läs mer om asylsökandes tillgång till hälso- och sjukvård i Sverige

Sveriges radio rapporterar om förhållanden för asylsökande och irreguljära i Grekland

Enligt uppskattningar från grekiska myndigheter lever mellan 300 000 och en halv miljon människor irreguljärt i Grekland. Sveriges radio rapporterar i ett inslag i programmet Studio Ett om situationen för en del av dessa som lever i Aten, i ett område som kallas för ”flyktingstaden”.

Många personer hyr tunna madrasser att sova på i gamla smutsiga kontorslokaler. Droghandel och prostitution är vanliga inkomstkällor, och de som inte lyckas skaffa någon inkomst sover på gatan. Bland de personer som intervjuas i programmet finns asylsökande som tidigare varit i Sverige, men som har sänts tillbaka till Grekland enligt den s.k. Dublinförordningen, som anger vilket EU-land som har ansvar för en asylansökan.

Kommissionen väckte i slutet av januari talan gentemot Grekland i EU-domstolen för brott mot Dublinförordningen. Grunderna för talan är att en rättssäker asylprocess inte säkerställas för återvändande Dublinfall, något som krävs enligt Dublinförordningens art. 16. Enligt uppgift får så många som 99 procent av alla asylsökande avslag på sina ansökningar i Grekland.

Migrationsdomstolen i Malmö beslöt i januari att inte verkställa utvisningen av en handikappad man till Grekland enligt Dublinförordningen, ett fall som nu väntar på behandling i Migrationsöverdomstolen. Norge beslöt i början av februari att inte tillämpa Dublinförordningen i förhållande till Grekland, något som flera människorättsorganisationer som Amnesty , Röda Korset och den europeiska flyktingorganisationen ECRE uppmanat även andra länderna till. 

Samtidigt ökar antalet irreguljära migranter som kommer till Grekland, inte minst efter att gränsbevakningen skärpts vid de länder som tidigare varit mål för störst antal ”båtflyktingar”: Italien, Spanien och Malta. Sveriges Radio rapporterar även om att elva svenskar blivit dömda för människosmuggling i Grekland under det senaste året.

Lyssna på radioprogrammet Studio Ett från 1 april

Läs ECRES öppna brev "Spotlight on Greece - EU asylum lottery under fire"

Reportage om asylsökandes och papperslösas levnadsvillkor i SR:s program Konflikt

I Migrationsverkets Årsredovisning framgår att drygt 13 000 asylsökande har tillstånd att arbeta - på den reguljära arbetsmarknaden. Endast 611 av dessa hade ett arbete, enligt Migrationsverket. Hur många som antas arbeta i den informella sektorn, dvs med svartarbete, redovisas ej. Inte heller förs något resonemang om den extremt utsatta ekonomiska situation som de asylsökande befinner sig i. Däremot finns i årsredovisningen noggranna uppgifter om hur många av de asylsökande som fått nedsatt dagersättning (5 570 personer), en dagersättning som i normalfallet är mellan 61 och 71 kronor per dag.

I SR:s program Konflikt den 15 mars redovisas i ett reportage en rad uppgifter om hur asylsökande i Stockholm tvingas leva och försörja sig. Även LO-tidningen har reportage om hur det städföretag som bl a städar varuhuset NK i Stockholm anlitat svart arbetskraft/asylsökande.

Lyssna på SR:s program Konflikt om svartarbete

Läs artikel i LO-tidningen om svartarbete

Läs artikel om Migrationsverkets Årsredovisning

Läs artikel om frivilligorganisationernas roll i asylmottagandet i Storbritannien

Södertälje inför nya regler för att motverka trångboddhet

Vägt mot folkmängden tar Södertälje emot överlägset flest asylsökande och flyktingar av alla kommuner i landet. De senaste åren har ca 100 flyktingar per månad bosatt sig i kommunen, de flesta av dessa i kommunens miljonprogramsområden. Till följd av detta har omfattande trångboddhet och vad kommunen bedömer som ”osunda boendeförhållanden” uppkommit. I kommunen finns 1 500-2 000 inneboende personer som sover på madrasser i överbefolkade lägenheter, enligt kommunstyrelsens ordförande Anders Lago (s).

För att råda bot på de dåliga boendeförhållandena har två av kommunens bostadsbolag infört regler för hur många personer som får bo i en och samma lägenhet. Nyskrivna hyreskontrakt reglerar att maximalt tre personer får bo i en enrumslägenhet, fyra personer i en tvåa och fem i en trea. Undantag görs för familjens egna barn. Från och med den 15 mars kommer den nya ordningen att gälla. I fall reglerna bryts kommer situationen i första hand diskuteras mellan hyresgästen och värden. I sista hand kan det bli fråga om uppsägning, men endast i yttersta nödfall, enligt Lago.

Läs mer på Södertälje kommuns hemsida

Läs artikel i SvD

Ny lag om vård för asylsökande - med gammalt innehåll

I slutet av januari överlämnade regeringen en remiss om Lag om vård till asylsökande m.fl. till Lagrådet. I remissen föreslås en ny lag som reglerar landstingens skyldighet att erbjuda asylsökande hälso- och sjukvård samt tandvård. Tidigare har dessa frågor reglerats i överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Den tidigare regleringen har dock ansetts svåröverskådlig och ofullständig, och har inte - lagtekniskt sett - varit förenlig med EU:s direktiv om miniminormer för mottagande av asylsökande, eftersom detta kräver införlivning genom ”lagar och andra författningar”.

Begreppet "vård som inte kan anstå" består...

Lagförslaget innebär dock ingen ändring i sak, utan endast en förtydligad lagreglering. Vuxna asylsökande kommer således fortsättningsvis endast att ha tillgång till "vård som inte kan anstå", mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning. Innebörden av det diskuterade begreppet "vård som inte kan anstå" kommer fortsättningsvis att avgöras från fall till fall av den behandlande läkaren, utgående från allmänna råd från Socialstyrelsen. Motiveringen till att någon mer preciserad definition inte införs är att detaljerade bestämmelser i ett system, som i övrigt bygger på beskrivningar i generella termer, i sin förlängning skulle kunna leda till en försämrad situation för personer som inte "exakt" omfattas av ordalydelsen i en sådan bestämmelse. "Vård som inte kan anstå" inkluderar i dagens läge även den nödvändiga läkarhjälp och annan hjälp som personer med särskilda behov (t.ex. personer som utsatts för tortyr) enligt EU:s mottagande direktiv har rätt till.

...och irreguljära utestängs ännu tydligare från hälsovården 

I remissen anges att frågan om en utvidgad tillgång till hälso- och sjukvård för vuxna asylsökande och för utlänningar som olovligen visats i Sverige har tagits upp i samband med utredningen om en ny lag, men att dessa frågor är föremål för vidare överväganden inom regeringskansliet och behandlas därför inte i den aktuella lagrådsremissen. I det nya lagförslaget har man dock satt in en paragraf (6§) som uttryckligen anger att personer som har ansökt om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt, och som håller sig undan verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning, inte ska erbjudas vård som inte kan anstå, mödrahälsovård eller vård vid abort.

Det nya lagförslaget ses inte med okritiska ögon av FN:s rapportör om rätten till hälsa, Paul Hunt, som för bara ett år sedan påminde Sverige om att rätten till högsta möjliga hälsostandard är en grundläggande mänsklig rättighet som Sverige har förpliktigat sig att säkerställa, och att denna rätt ska åtnjutas av alla, utan diskriminering.

 Läs hela lagrådsremissen

Läs och hör mer om lagförslaget, den kritik det fått och migrationsminister Billströms kommentar i artikel på Sveriges Radio 

Läs mer om asylsökandes tillgång till hälso- och sjukvård

Läs mer om Paul Hunts kommentarer av hälsovården i Sverige
 

Brister i Greklands asylsystem – kommissionen gör anmälan inför EG-domstolen

Den 31 januari beslutade EU-kommissionen att anmäla Grekland inför EG-domstolen till följd av överträdelse av Dublinförordningen. På vilket sätt kommissionen anser att Grekland inte följer EU:s lagstiftning och således grundar sin anmälan på är tillsvidare oklart, då målet ännu inte har offentliggjorts. I april 2007 fällde EG-domstolen Grekland för underlåtelse att införliva EU:s direktiv om miniminormer för mottagande av asylsökande.

Flera organisationer har redan under flera års tid rapporterat om undermåliga förhållanden i de förvar som en stor del av de asylsökande placeras i. Uppgifter om myndighetsföreträdares misshandel av asylsökande förekommer också. Till följd av detta, och uppfattningar om att Grekland inte kan erbjuda asylsökande en rättssäker asylprövning, har organisationer som Amnesty International, UNHCR och FARR rekommenderat att Dublinförordningen inte bör tillämpas i förhållande till Grekland. Bland annat uppges Grekland ha sänt flera irakiska asylsökande  till Turkiet utan rättssäker asylprövning, varifrån de i sin tur har återsänds till Irak.

Norge, som omfattas av Dublinförordningen, trots att landet inte är EU-medlem, beslutade i mitten av februari att tillsvidare inte tillämpa förordningen i förhållande till Grekland.

Läs artikel i Aftenposten om Norges beslut att inte tillämpa Dublinförordningen i förhållande till Grekland

Till kommissionens beslut om anmälan av överträdelser av EU-lagstiftning 2008-01-31

Läs mer om Dublinförordningen

Läs om domen från april 2007 då Grekland fälldes för att inte ha införlivat mottagandedirektivet

Uppsats om hälsa som en mänsklig rättighet

Annika Thid, juridikstuderande vid Stockholms universitet, har skrivit sin magisteruppsats om hälsa som en mänsklig rättighet, med särskild fokus på asylsökande och irreguljära immigranter. Uppsats har skrivits i samband med Röda Korsets projekt "Kartläggning och dialog för att främja asylsökandes hälsa" som delfinansieras av Europeiska flyktingfonden.

Thid har utgått ifrån frågeställningar om innebörden av rätten till hälsa, hur svensk lagstiftning ser ut i förhållande till internationella regler, och hur Sverige uppfyller rätten till bästa möjliga uppnåeliga hälsa för asylsökande och irreguljära immigranter. Efter en grundlig genomgång av diverse FN-rapporter, folkrätt och nationell lagstiftning konstaterar hon att förhållandena för asylsökande och irreguljära immigranter i Sverige inte skiljer sig från situationen i andra europeiska länder: asylsökande och irreguljära immigranter har ofta begränsade rättigheter i förhållande till landets egna medborgare.

Även om det är tydligt att Sverige inte lever upp till sina internationella förpliktelser har den svenska regeringen i dagsläget inte presenterat några nya förslag till förbättringar. Thid ser dock förhoppningar om att den internationella kritik som riktats från bl.a. Paul Hunt, FN:s specialrapportör för rätten till hälsa, ska leda till bättre efterlevnad av internationella åtaganden.

Ladda ner uppsatsen 
Ladda ner abstract på engelska
Läs mer om Annika Thid och hennes uppsats på Röda Korsets hemsida

Artiklar ger inblick i norsk asylpolitik

Den norske sociologen Jan-Paul Brekke som NTG-asyl samarbetat med vid flera tillfällen, har i två nyligen publicerade artiklar i den norska tidningen Dagbladet skrivit om aktuella frågor inom asylpolitiken i Norge.

Den första artikeln,”Ikke best i klassen” (17.12.2007), berör det norska asylmottagandet i förhållande till det gemensamma europeiska asylsystemet. Ju mer harmoniserad EU:s asylpolitik blir, desto viktigare är det att Norge följer med utvecklingen, menar Brekke. Inte minst då Norge valt att skriva under Dublinförordningen och på så vis är nära sammankopplad med det europeiska asylsystemet. På vissa områden har Norge enligt Brekkes artikel sämre mottagningsvillkor än vad EU-regelverket fastslår, bl.a. vad gäller rätt till skolgång och särskilda rättigheter för personer som utsatts för tortyr.  

Den andra artikeln, ”Det gjelder å holde ut”, berör problemet kring ”gömda” asylsysökande, vars liv utanför samhället får allvarliga konsekvenser för såväl dem själva som för omgivningen. Även om det skulle finnas klara fördelar med att regularisera dessa personer genomsyras myndigheternas inställning framförallt av en signalpolitik – man vill vidmakthålla att ett nej är ett nej, och att en person som fått avslag ska lämna landet. Situationen kan liknas vid ett ställningskrig, där myndigheterna såväl som gömda asylsökande försöker att hålla ut tills den andra parten ”ger sig”, dvs lämnar landet eller beviljar uppehållstillstånd.

Läs artikeln ”Ikke best i klassen”
Läs artikeln ”Det gjelder å holde ut”

Studie från IOM om migration och rätten till hälsa

IOM har nyligen publicerat en omfattande rapport om hälsorelaterade rättigheter inom ramen för internationell migration. Studien ger en juridisk översikt av EU-rätt och rättsinstrument från Europarådet.

Det finns en mängd instrument som på europeisk nivå erkänner rätten till hälsa som en grundläggande mänsklig rättighet för såväl medborgare som icke-medborgare. Avsikten är att säkerställa tillgång till tillfredsställande hälsovård för envar. Trots detta finns det enligt rapporten stora skillnader i hälsa mellan majoritetsbefolkningen och migranter, asylsökande, flyktingar och övriga personer i behov av internationellt skydd. Genom studien vill man således belysa de utmaningar som finns i Europa, både rent juridiskt och i praktisk tillämpning.

Rapporten belyser den juridiska ställningen gällande rätten till hälsa för alltifrån migrantarbetare och -studenter till asylsökande och flyktingar, offer för människohandel och irreguljära migranter.

Läs hela rapporten 

Nya rapporter om förvarstagnas rättigheter

Att placera asylsökande, flyktingar och andra migranter i förvar är vanligt förekommande i flera länder. Omständigheterna kring och förhållandena i dylika förvar ser dock mycket olika ut i olika delar av världen. Då EU-kommissionen nyligen publicerade en rapport om hur EU:s minimidirektiv om mottagande av asylsökande tillämpas visade sig en av de stora bristerna vara mottagningsförhållanden för förvarstagna asylsökande. Sju av EU:s medlemsstater  tillämpar enligt rapporten inte mottagandedirektivet på förvarsenheter, trots att direktivet inte tillåter ett sådant undantag, och följaktligen kränks många förvarstagna asylsökandes rättigheter.

Organisationen Jesuit Refugee Service (JRS) har i en nyligen publicerad rapport beskrivit förhållanden för förvarstagna i EU:s tio nyaste medlemsstater, och konstaterar att förhållandena är dåliga ur flera synpunkter. Rapporten Civil Society Report on Administrative Detention of Asylum Seekers and Illegally Staying Third Country Nationals in the 10 New Member States of the European Union innehåller dock ett antal goda exempel och konkreta rekommendationer för hur situationen kan förbättras.  

I november 2007 gav Amnesty International ut en rapport om mänskliga rättigheter i samband med förvarstagning av migranter, flyktingar och asylsökande, i syftet att informera om de begränser som de mänskliga rättigheterna sätter för förvarstagning. Rapporten Migration-Related Detention:A research guide on human rights standards relevant to the detention of migrants, asylum-seekers and refugees redogör för flera internationella och regionala rättsinstrument som är relevanta för förvarstagning av samtliga migranter, liksom specifikt för flyktingar och asylsökande. I rapporten konstateras att folkrätten innehåller tydliga begränsningar för förvarstagning. Dels specificeras under vilka förutsättningar förvarstagning överhuvudtaget får användas, dels under hurdana förhållanden detta ska ske.

Läs JRS Rapport: Civil Society Report on Administrative Detention of Asylum Seekers and Illegally Staying Third Country Nationals in the 10 New Member States of the European Union 
 
Läs Amnestys rapport: Migration-Related Detention:A research guide on human rights standards relevant to the detention of migrants, asylum-seekers and refugees

Direktivet för regeringens översyn av asylmottagandet publicerat

Lagen om mottagande av asylsökande (LMA) har inte setts över sedan den antogs för drygt 13 år sedan. Mottagandet har dock genomgått ett antal förändringar sedan dess. En av de mest omfattande av dessa är övergången från det tidigare s.k. förläggningsboendet till dagens system med anläggningsboende (ABO) eller eget boende (EBO), vilket har haft en stor påverkan även på andra områden inom mottagandet. Nu är det dags igen, då regeringen nyligen tillsatte Sören Häggroth till utredare för en översyn av mottagande av asylsökande. Häggroth har fått ett omfattande uppdrag och ska utreda bl.a. följande områden:

- boendet 
- den organiserade sysselsättningen (inklusive behovet av samhällsinformation)
- samverkan mellan Migrationsverket och kommuner, ideella organisationer och andra relevanta aktörer
- bosättning och återvändande
- det ekonomiska biståndet
- asylsökande med särskilda behov

Utgångspunkten för översynen är att mottagandet ska bidra till en rättssäker, effektiv och human asylprocess med kort handläggningstid. I direktiven anges att en samordning av insatserna för asylsökande respektive nyanlända som beviljats uppehållstillstånd bör ske, och att de asylsökandes studie- och arbetslivserfarenhet bör kartläggas så att dessa erfarenheter kan användas efter att ett uppehållstillstånd har beviljats. Arbetslinjen är genomgående, då de asylsökandes möjligheter till sysselsättning och egen försörjning ska prioriteras. Uppdraget ska redovisas senast den 29 februari 2009. Positivt i direktiven till utredningen är att de som närmast berörs - de asylsökande själva - och skall ges en röst.

Flera delar av direktivet knyter an till NTG-asyl & integrations erfarenheter och är högst relevanta med tanke på NTG-asyls förslag till nationell politik. En närmare analys av direktivet kommer därför inom kort kommer att presenteras i en artikel på Tema Asyl.

Irlands asylmottagandet kritiseras av Europarådet

Thomas Hammarberg, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, har efter en fem dagar lång utredningsresa i Irland bl.a. uttryckt sin oro över asylsökandes mottagandeförhållanden. Framförallt kritiserar Hammarberg den långa väntetiden i mottagningsförläggningar som asylsökande, inklusive barn, utsätts för. Han betonade att då väntetiden som normalt präglas av osäkerhet utsträcks till en allt för lång period kan orsaka onödigt stark oro.

Förutom asylsökandes rättighter fokuserade Hammarberg under sitt besök även på barns, kvinnors och romers rättigheter. Den officiella rapporten över besöket, som förväntas innehålla rekommendationer för att åtgärda de uppkomna bristerna i mänskliga rättigheter, kommer att publiceras i början av 2008.

Läs mer på Europarådets hemsida

Antalet asylsökande minskar i Storbritannien

Allt färre söker asyl i Storbritannien. Till och med september 2007 hade 16 520 personer sökt asyl under 2007. Det är den lägsta siffran på 15 år. Samma period var antalet asylsökande i Sverige drygt 29 000. Lin Homer, chef för Border and Immigration Agency, anser att det är de hårdare gränskontrollerna som har minskat antalet asylsökande.

Läs mer på Border and Immigration Agency:s hemsida

Fortsatt kritik mot grekiskt asylmottagande

För bara några månader sedan offentliggjorde EU-parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor en rapport som kritiserar de inhumana förhållandena för asylsökande och migranter i grekiska förvar. Kritiken bekräftas nu i en rapport från flyktingorganisationerna Pro Asyl och the Greek Group of Lawyers for the Rights of Refugees and Migrants.  I rapporten The truth may be bitter, but i must be told, som baseras på två utredningsresor, framgår hur asylsökandes rättigheter kränks i Grekland. Misshandel och tortyr är enligt organisationerna vanligt förekommande i grekiska förvar, där asylsökande och migranter hålls under omänskliga förhållanden. Organisationerna menar även att grekisk kustbevakning har hindrat nya flyktingar och migranter att ta sig i land.

Enligt paraplyorganisationen ECRE, European Council for Refugees and Exiles, förekommer liknande problem även i andra EU-länder, så som Malta, Spanien och Italien. Organisationens generalsekreterare Bjarte Vandvik menar att Dublinsystemet är en bakomliggande orsak, eftersom detta system sätter en enorm press på länderna vid EU:s yttre gränser. ECRE uppmanar således EU att anta ett system för s.k. burden sharing mellan medlemsstaterna.

Den grekiska regeringen har efter kritiken meddelat att anklagelserna mot landet ska utredas. Antalet irreguljära migranter som kommer till Grekland har kraftigt ökat under de senaste månaderna och landet vädjar om stöd från övriga EU. Grekland fälldes tidigare i år i EU-domstolen för att landet inte införlivat EU-direktivet om miniminormer för mottagande av asylsökande.

Läs pressmeddelande från Pro Asyl

Läs rapporten på Pro Asyls hemsida 

UNICEF-rapport om asylsökande barns upplevelser i Sverige

Asylsökande barn och unga är en utsatt grupp det ofta talas om. I skriften Lyssna på oss! Rapport om barns upplevelser som asylsökande i Sverige från FN:s barnfond, UNICEF, får barnen komma till tals och berätta om sina känslor, erfarenheter och upplevelser av den svenska asylprocessen.  Bakgrunden till rapportens tillkomst är den bristande kunskap som finns hos beslutsfattare och berörda instanser om hur den svenska asylprocessen påverkar barns och ungdomars psykiska hälsa.

Syftet är att utforska och framföra ett antal ungdomars upplevelser, erfarenheter och känslor under asylprocessen, samt att presentera deras åsikter och förslag till förändring. Genom att föra in ungdomarnas röster i debatten belyses styrkor och svagheter i den svenska asylprocessen. Med detta som utgångspunkt uppmärksammas faktorer som främjar ungdomars välbefinnande liksom faktorer som utgör en risk för ohälsa.

Målgruppen för rapporten är i första hand politiker, handläggare och beslutsfattare vid myndigheter men även andra som på olika sätt kommer i kontakt med barn som söker asyl i Sverige.

Ladda ned rapporten här

Riktlinjer, rutiner och kunskapsunderlag rörande psykiatrisk vård för asylsökande

Asylsökande patienter utgör en av flera personkretsar som på grund av sitt juridiska status och sin speciella livssituation är särskilt svår för vårdpersonal att bemöta. Det kan gälla tolkningar av regelsystem för asylsökande, var de ska vårdas, krav, förväntningar och gränsdragningar, tillkortakommanden och kunskapsbrister. En gemensam syn på vad som är det psykiatriska uppdraget och på innebörden av begrepp som ”omedelbara vårdbehov” och ”vård som inte kan anstå” saknas också.

För att bemöta problematiken har Stockholms läns landsting med hjälp av läkarna Bengt Erik Ginsburg och Sofie Bäärnhielm på Transkulturellt Centrum låtit sammanställa en rapport om psykiatrisk vård för vuxna asylsökande. Dokumentet består dels av en kunskaps- och faktadel, dels av riktlinjer och rutiner. Syftet är att minska personalens osäkerhet och stress, att öka öppenvårdsinsatser samt att skapa samsyn och förutsägbarhet i vården av asylsökande. Skriften inleds med avsnitt som ger utblickar i det globala och europeiska perspektivet, samt en historisk tillbakablick. Därefter berörs den särskilda organisation och de regelverk som gäller för mottagandet av asylsökande. Skriften riktar sig till personal inom sjuk- och hälsovård men ger även allmänheten en intressant inblick i ämnet.

Frivilligorganisation ifrågasätter Danmarks flykting- och asylmottagande i ny rapport

Frivilligorganisationen Dansk Flyktinghjälp påvisar i en rapport framlagd i oktober 2007 att danska regler för mottagande av flyktingar och asylsökande på ett flertal områden halkar efter EU:s minimistandard. EU strävar efter en harmonisering av det europeiska asylsystemet med en standard som är högre än i dag. Danmark stöttar officiellt de högre kraven gällande beskydd för flyktingar och efterlyser större solidaritet EU-länderna emellan. Dock tolkar de danska asylmyndigheterna reglerna för flyktingar från Irak striktare än många andra EU-länder, något som debatterats flitigt i Danmark. De danska reglerna för familjeåterförening är också mycket strängare än i övriga EU-länder. Dansk Flyktinghjälp kritiserar vidare det faktum att asylsökande som fallit offer för tortyr, våldtäkt eller andra former av grovt våld inte får sådan vård som EU:s mottagandedirektiv föreskriver.

Den 18 och 19 oktober hålls ett informellt EU-möte i Lissabon då det sk reformfördraget ska diskuteras för att kunna ratificeras på EU:s toppmöte i december. I fördraget fastslås bl a att EU-länderna nästa år ska komma överens om en gemensam politik för skydd av flyktingar, i överensstämmelse med flyktingkonventionen och andra relevanta traktat. Danmark har dock ett sk rättsförbehåll avseende rättsliga och inre angelägenheter och omfattas som utgångspunkt inte av målen gällande immigration och asyl i reformfördraget. Experter ifrågasätter dock hur mycket landet kan avvika från EU:s gemensamma regler på asylområdet utan risk för att samarbetet ska bryta samman.

Läs mer på Dansk flygtingshjälps hemsida där rapporten också finns att ladda ner 

Riksdagsledamöter uppmanar i motion till översyn av den s.k. Ebo-lagstiftningen

Riksdagsledamöterna Kerstin Lundgren och Maria Kornevik Jakobsson (c) uppmanar den 27 september i en motion till en översyn av den sk Ebo-lagstiftningen, dvs möjligheten för asylsökande att välja att bo hos släktingar eller vänner istället för på Migrationsverkets anläggningsboende under tiden deras ärenden utreds. Lundgren och Kornevik Jakobsson resonerar i sin motion kring denna valfrihet och vilka konsekvenser den får. En asylprocess som ska ta sex månader pågår ofta längre än så varför asylsökande kan bli kvar i eget boende under lång tid. De båda riksdagsledamöterna frågar sig bland annat:

• Om asylsökande väljer att bli inneboende – inte sällan trångbott – därför att alternativet ser sämre ut?
• Kan Migrationsverket erbjuda tillräckligt attraktiva boenden under asyltiden? Finns det i praktiken ett aktivt val för den enskilde att göra?
• Skulle alla direkt berörda få det bättre om regelverket kring boendet under asyltiden såg annorlunda ut?
• Är eget boende i grunden eget eller handlar det om långvarigt inneboende och trångboddhet? Är detta i alla lägen att föredra?

NTG-asyl & integration har som bekant i skriftserien Asylmottagande i fokus publicerat studien Mellan hopp och förtvivlan. Erfarenheter och strategier i väntan på asyl (maj 2007). Studien bygger på omfattande intervjuer med asylsökande i s k eget boende, genomförda av Rebecka Lennartsson, etnolog vid Uppsala universitet.

Läs Lundgrens och Kornevik Jakobssons motion

Ny rapport om omänskliga förhållanden i grekiska förvar

I en rapport från EU-parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor får grekiska förvar för asylsökande hård kritik. Rapporten baserar sig på observationer från en delegation som besökte förvar i Aten och på ön Samos i mitten av juni.

Förhållandena beskrivs i rapporten som omänskliga. Förvaren är överbelamrade, ohygieniska och det råder stor personalbrist – någonting som enligt rapporten totalt åsidosätter såväl EU:s mottagande- som asylprocedurdirektiv. Rapporten ställer sig särskilt kritisk till att ensamkommande barn överhuvudtaget tas i förvar, och att tiden i förvar i långt hänger ihop med nationalitet. Allvarliga brister finns enligt rapporten även vad gäller sjukvård, tillgång till tolkar och juridisk hjälp.

En bidragande orsak till de oacceptabla förhållandena är enligt rapporten att Grekland inte har kapacitet att ta emot alla asylsökande som anländer till landet. Rapporten vädjar således till rådet att i praktiken omsätta tidigare framförda uttalanden om solidaritet mellan medlemsstaterna genom att så fort som möjligt anta en mekanism för ansvarsfördelning mellan medlemsstater.

Läs hela rapporten här

Ny lagstiftning i Finland ska förbättra asylsökandes situation

Situationen för asylsökande som har fått tillfälligt uppehållstillstånd i Finland väntas förbättras när en ny kommunlag införs i september 2007, uppger dagstidningen Helsingin Sanomat. Det finska systemet med att utfärda tillfälliga uppehållstillstånd har kritiserats av människorättsorganisationer som menar att systemet försätter människor i besvärliga situationer. De som får tillfälliga tillstånd får inte arbeta och har ingen lagstadgad rätt till utbildning. Den nya lagen skulle ge personer med tillfälligt tillstånd tillträde till en hemkommun efter ett års vistelse i Finland. De berörda förväntas dock lägga fram en separat rapport om deras intentioner att stanna i Finland enligt Ilkka Turunen, lagstiftningsråd på inrikesministeriet. De som placeras i en hemkommun ska ges tillträde till kommunens alla tjänster, dock inte automatisk tillgång till all socialförsäkringsservice.

Det förs också diskussioner om att reformera den finska utlänningslagen och som en del av reformeringen helt slopa utfärdandet av tillfälliga uppehållstillstånd. Ett regeringsförslag väntas komma under sommaren för att kunna läggas fram i parlamentet under hösten. Innan en eventuell lagändring träder i kraft finns planer på att redan nu successivt börja fasa ut de tillfälliga tillstånden.

Den finska behandlingen av asylsökande har kritiserats av Europakommissionen mot rasism och intolerans (ECRI) i en rapport som offentliggjordes i maj.

Läs hela artikeln i Helsingin Sanomat

Hämta ECRI:s rapport här 

Ändrade bestämmelser gällande ekonomisk ersättning till asylsökande i Belgien

Nya bestämmelser gällande mottagandevillkor för asylsökande i Belgien trädde i kraft den 1 juni rapporterar nyhetsportalen expatica.com. Som en del av de nya bestämmelserna kan asylsökande inte längre villkorslöst ansöka om bidrag från socialservicekontoret OCMW. Tidigare kunde asylsökande som befinner sig i den andra fasen av sin ansökan beviljas bidrag från OCMW. I och med det nya förfarandet beviljas ersättning enbart till asylsökande som är boende på ett mottagnings- center. Målsättningen med ändringen är att pressa ner den maximala vistelsetiden på anläggningsboende till fyra månader innan den sökande flyttas till ett privat boende i regi av OCMW. Utsatta grupper såsom ensamkommande barn, gravida och äldre ska erbjudas hänsyn och anpassad service.

Jämför situationen i Sverige

Läs artikeln om Belgien på expatica.com

Ny studie om mottagandevillkor för asylsökande i Norge

Vid Institutt for samfunnsforskning (ISF) i Oslo har en ny rapport utkommit som redogör för hur norsk lagstiftning och praxis på asylområdet motsvarar utvecklingen i EU. Rapporten är skriven av Jan-Paul Brekke som för närvarande arbetar på en studie för NTG-asyl & integrations räkning samt juristen och asylrättsexperten Vigdis Vevstad. Författarna har granskat de direktiv om mottagande som samtliga EU-länder förbundit sig att efterfölja och jämfört dem med förhållandena i Norge.

De norska mottagandeförhållandena för asylsökande ligger oftast i linje med EU:s men undantag finns, enligt författarna. Bland annat har asylsökande ungdomar mellan 16 och 18 år till skillnad från i övriga EU-länder inte rätt till skolgång. Ej heller behandlas i Norge asylsökande som varit utsatta för tortyr och övergrepp som en särskilt sårbar grupp vilket är fallet i övriga EU.

Rapporten innehåller också en översikt av den av EU-kommissionen initierade uppföljningen av mottagandedirektivet. Uppföljningsstudien, som genomförts av forskarnätverket Odysseusn, har hittills ej offentliggjorts av kommissionen.

Läs mer och ladda ner studien på ISF:s hemsida

Sverige bäst i Europa på mottagande av asylsökande från Irak enligt dansk undersökning

Danmarks flyktinghjälps nyhetsbrev Artikel 1a har låtit genomföra en undersökning om vilka länder i Europa som under 2006 var bäst på att ge beskydd till asylsökande från Irak. I undersökningen har samtliga europeiska länder som under året tog emot minst 100 irakiska asylsökande ingått. Sverige hamnar på översta plats, Grekland på sista och Danmark på näst sista plats. Undersökningen slår fast att Sverige antingen ger konventionsstatus eller subsidiärt beskydd till irakier från sydliga och centrala Irak. I juni 2006 hade alla irakier, som tidigare fått avslag på sina asylansökningar men inte kunnas sändas tillbaka på grund av den aktuella situationen i Irak fått permanent uppehållstillstånd. Sverige tog emot 40% av alla irakiska asylsökande i Europa under 2006 och bifallsandelen var över 80%.

Undersökningen grundar sig på vilken praxis länderna har i fråga om att ge bifall eller avslag till irakier från de centrala och sydliga delarna av Irak. Man har också vägt in andelen asylsökande som får flykting- och konventionsstatus, vilka har fler rättigheter än de som får andra så kallade subsidiära former av beskydd. Vidare har undersökningen tittat på hur villiga länderna i undersökningen var att ge uppehållstillstånd till irakier, hur många asylsökande från Irak de tog emot samt procentandelen bifall i Irak-ärendena.

Läs mer om länderna som ingår i undersökningen på Dansk flyktinghjälps hemsida 

Hämta hela artikeln om undersökningen 

Minskat behov av psykiatrisk vård hos asylsökande

Enligt en rapport publicerad av SKL har asylsökandes behov av psykiatrisk vård minskat. Jämfört med befolkningen i övrigt är asylsökande fortsättningsvis i väsentligt högre behov av psykiatrisk vård, men vårdutnyttjandet har sjunkit med hela 30% jämfört med 2005. Detta gäller såväl barn- som vuxenpsykiatrin och SKL vågar nu tala om ett trendbrott.
 
Rapporten lyfter även fram att endast ca. 40 % av de asylsökande genomgick den kostnadsfria och frivilliga hälsoundersökning som varje asylsökande som kommer till Sverige skall erbjudas. Detta innebär en fortsatt minskning sedan tidigare år och här finns antagligen olika förklaringar. Antingen har man som asylsökande inte nåtts av kallelsen eller också har man inte fått information om möjligheten. Andra asylsökande har av olika skäl avstått. Hur många kallelser som har gått ut är okänt, men SKL kommer tillsammans med Socialstyrelsen att närmare analysera frågan.

Läs hela rapporten Sjukvård åt asylsökande, omfattning och kostnader 2006 på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida

FN kritiskt till Danmarks asylmottagande

I en rapport om Danmarks efterlevnad av FN:s tortyrkonvention riktas kritik mot det danska asylmottagandet. De otillbörligt långa väntetiderna i mottagningscenter och de psykologiskt negativa konsekvenserna av lång tid i ovisshet kan i vissa fall komma att innebära ”grym, omänsklig eller förnedrande behandling” så som definierat i artikel 16 i tortyrkonventionen.

Tortyrkommittén uppmanar så Danmark att förbättra förhållandena för asylsökande och hänvisar särskilt till behov av utbildnings- och fritidsysselsättningar, samt tillfredsställande sociala förmåner och hälso- och sjukvård.

Danmarks borgerliga regeringspartier avvisar dock kritiken som obefogad, och menar att FN-rapporten blandar ihop asylsökande och avvisade asylsökande som ännu inte lämnat landet eller vägrar att resa. Och situationen är inte sämre än i t.ex. Sverige och England, säger företrädare för regeringspartierna.

Not: Danmark är trots sitt EU-medlemskap inte bundet av EU:s mottagandedirektiv, eftersom landet enligt ett tilläggsprotokoll till Amsterdamfördraget har rätt att helt och hållet ställa sig utanför EU:s lagstiftning angående invandring och asyl.

Läs FN-rapporten (endast på engelska)

Läs artikel om FN-kritiken i danska tidningen Politiken

Länk till FN:s tortyrkonvention 

Brittisk rapport vittnar om undermåliga villkor för asylsökande

Bristfällig information om rättigheter och skyldigheter, ett allt för villkorat ekonomsikt stöd och oklarheter gällande tillgång till sjukvård är företeelser som brittiska parlamentets kommitté om mänskliga rättigheter (Joint Committee on Human Rights) vittnar om i sin rapport om hur asylsökande behandlas i Storbritannien.

Kommittén granskar i sin rapport villkoren för asylsökande från det att ansökan om asyl lämnas in fram till uppehållstillstånd eller verkställighet av avslag. Mottagandesystemet beskrivs som komplicerat och dåligt administrerat och på grund av bristande information får många asylsökande inte det stöd och villkor de har rätt till.

Kommittén kommer till slutsatsen att genom att i praktiken helt begränsa rätten till arbete i kombination med ett hårt villkorat ekonomiskt stöd lämnas många asylsökande, speciellt asylsökande som har fått avslag och väntar på verkställighet, totalt utblottade. Ett tillstånd som i flera fall når tröskeln till ”omänsklig eller förnedrande behandling” under kapitel 3 i Europakonventionen.

Enligt kommittén finns inga andra slutsatser att dra än att de undermåliga villkoren dessutom verkar vara ett avsiktligt verktyg i att reglera landets invandringspolitik.

Läs hela rapporten här (endast på engelska)

Nytt betänkande om "gömda" barns rätt till skolgång

I mars 2006 beslutade regeringen att tillsätta en utredning om förutsättningarna för att reglera en rätt till utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för barn och ungdomar som undanhåller sig verkställighet av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Nu har utredningen publicerat ett betänkande som föreslår att dessa barn ska ha rätt till undervisning inom det offentliga skolväsendet, huvudsakligen under samma villkor som barn som är bosatta i Sverige. Någon skolplikt för dessa barn skall däremot inte införas. Betänkandet föreslår även att de barn som omfattas av utredningen skall ha rätt att delta i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.

Betänkandet förespråkar däremot att det inte ska införas något förbud för polisen att hämta s.k. gömda barn på skolor eller förskolor. Motiveringen till detta är att ett förbud för polisen att hämta barn i förskolor och skolor skulle ”motverka verkställighetsarbetet och innebära att myndigheter åläggs att verka i olika riktningar”.

Betänkandet omfattar inte barn som kommit till Sverige utan att söka uppehållstillstånd eller barn vars tillfälliga uppehållstillstånd har löpt ut.

Regionkommittén efterlyser fler åtgärder för ensamkommande barn

EU bör öka samordningen gällande mottagandet av ensamkommande asylsökande barn, anser Regionkommittén i ett yttrande. Yttrandet har skrivits på eget initiativ, eftersom kommittén anser att det finns en gråzon i det juridiska ramverket gällande minderåriga tredjelandsmedborgare som anländer till unionen. Enligt regionkommittén saknar de befintliga asylrelaterade direktiven tillräckliga hänvisningar till ensamkommande barn och deras särskilda behov.

Kommittén konstaterar i sitt yttrande att omhändertagandet av ensamkommande barn ofta faller på lokala och regionala myndigheter. Således uppmanas EU:s institutioner att diskutera frågan ur ett gräsrotsperspektiv som fokuserar på de svårigheter som upplevs på regional och lokal nivå.

I yttrandet betonas behovet av EU-rättsliga åtgärder som erkänner ensamkommande barns rättigheter och ställning, och följaktligen föreslås en rad åtgärder för att förbättra den rådande situationen. Förutom rättsliga åtgärder efterfrågas andra former av europeiskt samarbete på området. Som exempel nämns lokala insatser insom ett nätverk för skydd av barn och unga, som riktar sig till underåriga utan medföljande vuxen genom särskilda tjänster som kan integreras med socialtjänsten och som omfattar mottagning, integration och stöd till ursprungssamhällena och ursprungsfamiljerna.

Regionkommittén har mot denna bakgrund för avsikt att samla in bästa praxis i medlemsstaternas olika lokala och regionala myndigheter och därefter lägga fram en översikt över erfarenheter av mottagande, social integration och familjeåterförening.

Läs hela yttrandet

Grekland fällt för underlåtenhet att införliva mottagandedirektivet

EG-domstolen har i en dom från den 19 april fastställt att Grekland har underlåtit att införliva EU:s direktiv om miniminormer för mottagande av asylsökande. Det var kommissionen som ställde Grekland inför rätta i domstolen år 2005. Domstolen fastställer i sin dom att landet inte inom föreskriven tid har antagit de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet. För Greklands del väntar nu juridiska påföljder och landet ska även ersätta rättegångskostnaderna.

Grekland är inte det enda landet som inte har införliva mottagandedirektivet på vederbörligt sätt. I oktober 2006 fälldes Österrike på samma grunder, och kommissionen har även väckt talan mot Luxemburg, Portugal, Belgien och Tyskland.

Läs hela domen (endast på franska)

Läs domen mot Österrike och stämningsansökningarna mot Luxemburg, Portugal, Belgien och Tyskland  (på svenska)

Brist på vård för asylsökande utgör brott mot mänskliga rättigheter

För drygt ett år sedan besökte Paul Hunt, FN:s särskilde rapportör för rätten till hälsa, Sverige. Nu står hans rapport klar, och skarp kritik riktas bland annat mot att de asylsökande i Sverige inte har full tillgång till sjukvård.

Enligt rapporten får förutom asylsökande inte heller personer som lever gömda, psykiskt sjuka, hemlösa, samer och drogberoende den sjukvård de har rätt till.

Det är en mänsklig rättighet att ha tillgång till högsta tillgängliga hälsostandard, och rapporten konstaterar att det inte skulle vara särskilt dyrt att utvidga den svenska vården till att omfatta även asylsökande och personer som lever gömda.   

Rapporten presenteras officiellt den 28 mars.

SKL vill att ankomstansvaret för de ensamkommande barnen återförs till Migrationsverket

I en skrivelse till regeringen begär Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och de fyra ankomstkommunerna för ensamkommande flyktingbarn, Solna, Mölndal, Sigtuna och Malmö, att ansvaret för det tillfälliga mottagandet återförs till Migrationsverket.

Sedan den 1 juli 2006 finns bestämmelser om mottagande av ensamkommande barn som innebär att det inte längre är Migrationsverket utan kommunerna som ska ha ansvaret för dessa barn. Tanken var att de fyra ankomstkommunerna skulle ha hand om barnen i maximalt en vecka innan de sedan slussades vidare till sådana kommuner som sagt sig villiga att ta hand om barnen under asylprövningstiden, s.k. anvisningskommuner.

Under månaderna som gått sedan bestämmelserna trädde ikraft har dock antalet ensamkommande flyktingbarn nästan trefaldigats jämfört med vad som tidigare beräknades. Detta har inneburit att det saknas tillräckligt med kommuner som mer långsiktigt kan ta emot barnen och följaktligen att barnen blir kvar i det tillfälliga boendet i ankomstkommunerna under en betydligt längre tid, i snitt fyra månader. 

Intentionerna med överförandet av ansvaret till kommunerna, att effektivisera och förbättra kvaliteten i mottagandet, har enligt SKL och de fyra kommunerna således inte uppnåtts. Snarare har situationen blivit ohållbar och mot denna bakgrund hemställs att Regeringen snarast ändrar de gällande bestämmelserna och ger Migrationsverket ansvaret för det tillfälliga mottagandet av de ensamkommande flyktingbarnen.

Läs pressmeddelande
Läs skrivelsen till regeringen 

PICUM ger ut rapport om villkoren för papperslösa migranter i EU under 2006

PICUM, en internationell frivilligorganisation som stödjer papperslösa migranter i Europa, ger varje månad ut ett nyhetsbrev. Organisationen publicerar nu en rapport som sammanfattar de viktigaste frågorna som behandlats under 2006. Rapporten, PICUM’s Main Concerns About the Fundamental Rights of Undocumented Migrants in Europe in 2006, tar bl a upp de papperslösas situation vad gäller sjukvård, rättvisa arbetsvillkor och bristen på skydd för dokumentlösa barn. Rapporten ger också exempel på åtgärder som vidtagits av EU:s medlemsstater och/eller institutioner och som inverkat negativt på de papperslösa migranternas mänskliga rättigheter.

Hämta rapporten här 

Billström och Malmström kräver att EU:s medlemsländer delar ansvaret för att ta emot flyktingar från Irak

Med anledning av den kraftigt ökade inströmningen av flyktingar från Irak kräver migrationsminister Tobias Billström och EU-minister Cecilia Malmström i ett gemensamt debattinlägg i Svenska Dagbladet att EU:s medlemsländer solidariskt delar ansvaret för att ta emot flyktingar från Irak. Samtidigt betonar de att Sverige även fortsättningsvis skall ha ett generöst flyktingmottagande och en human flyktingpolitik. Enligt Migrationsverkets prognoser beräknas inströmningen av Irakier ytterligare öka i år och för närvarande tar Sverige emot hälften av asylansökningarna från irakier som görs i Europa. Ministrarna anger flera orsaker, den krigslikanden situation som råder i Irak, att det i Sverige bor ett stort antal irakier och den tillfälliga asyllagstiftningen. 

Den svenska regeringen kommer att ha som huvudmål inom migrationsområdet att verka för att EU inför gemensamma regler för flyktingmottagandet. Regeringen kommer att ta en mycket aktiv del i EU:s harmoniseringsarbete med målsättning att införa ett gemensamt asylsystem 2010. Sverige kommer även att se över vilka möjligheter den Europeiska flyktingfonden har för att underlätta mottagandet av den ökade inströmningen av irakier. Vidare skall de nationella systemen ses över och ytterligare resurser till Migrationsverket och dessutom skall frågan snarast tas upp med EU: medlemsländer och man skall även undersöka ett eventuellt ökat stöd till Iraks grannländer dit de flesta flyr.

Avhandling om mottagandet av ensamkommande barn i Finland

I de nordiska länderna har det under de senaste åren förts en debatt om ansvarsfördelning, sekretess och tillsyn då det gäller mottagandet av ensamkommande asylsökande barn. Sverige och Norge har nyligen har övergått till den modell som en längre tid funnits i Finland, där mottagande och prövning är organisatoriskt och sekretessmässigt åtskilt. Men i och med att en ny utlänningslag träder i kraft i Finland i februari 2007 uppluckras åtskillnaden och sekretessbestämmelserna. Den nya utlänningslagen ålägger Utlänningsverket att sköta spårningen av föräldrar, syskon eller andra anhöriga till de ensamkommande barnen, någonting som hittills har skötts frivilligt av bl.a. Röda korset. För att göra efterspårningarna effektivare får myndigheterna nu även rätt att kräva sådan information av mottagningscentralerna som tidigare har varit sekretessbelagd.

Bland annat dessa frågor berörs i Kia Lundqvist pro gradu-avhandling Identitet okänd – om socialt arbete på grupphemmen för barn som ensamma söker asyl i Finland (Åbo Universitet). Hon har själv flera års erfarenhet som socialarbetare på ett grupphem för ensamkommande barn och har intervjuat socialarbetare från landets övriga grupphem för att få en sammanhängande bild av mottagandet i Finland. Spänningsfältet mellan asylpolitik och barnperspektiv, och innebörden av barnets bästa är kärnfrågor som återkommande berörs i avhandlingen.
 
Sammanfattning och innehållsförteckning   Avhandlingen i sin helhet 

Se det finlandssvenska TV-programmet Spotlight om mottagandet av ensamkommande barn i Finland

Ny rapport om invandrade kvinnors erfarenheter av mottagandet i Sverige

Rapporten Av egen kraft. Invandrade kvinnors berättelser om inträdet i det svenska skildrar några invandrade kvinnors erfarenheter av det mottagande de fått i Sverige och i några av stockholmskommunerna. Av egen kraft är skriven inom ramen för ett utvecklingsarbete mellan flyktinghandläggare i åtta kommuner i nordvästra Stockholm och FoU Nordväst. Migrationsverket och Europeiska flyktingfonden har delfinansierat arbetet. Rapporten är ett försök att föra fram kvinnors egna röster. Förhoppningen är att rapporten kan ge en ökad medvetenhet om vad kvinnor själva efterfrågar inom verksamheter som möter nyanlända.

Ladda ner rapporten 

Kontakta författaren Camilla Gustavsson:
camilla.gustavsson@upplandsvasby.se

Ingen fri språkundervisning längre för asylsökande i Storbritannien

Regeringen i Storbritannien har beslutat att den tidigare gratis engelskundervisningen för asylsökande skall upphöra från och med augusti i år. Endast för barn och ungdomar under 18 år skall rätten till fri undervisning/språkkurs finnas kvar. Samtiditg införs nya tester och inträdesprov för personer som söker brittiskt medborgarskap eller permanent uppehållstillstånd. 
 
Läs artikel i The Guardian

En inblick i ett brittiskt förvar

Sedan juli har Joanne Bean besökt sin pojkvän som sitter förvarstagen i Campsfield utanför Oxford i Storbritannien. Efter besöken har hon dokumenterat sina intryck av förvaret i dagboksform, vilka nu har publicerats i en artikel på worldpress.org. Det är en dyster bild som målas upp av ett förvar där personer hålls inlåsta på obestämd tid, utan att veta varför, och utan reell tillgång till juridiskt ombud. En inblick i verkligheten för många asylsökande och andra personer som hålls inlåsta i förvar runt om i Europa.

Läs artikeln på www.worldpress.org

Läs Tema asyls tidigare artikel om förvar
Allt fler i förvar - i Sverige och i övriga Europa

Artiklarna 13 och 14 i EU:s direktiv om mottagande av asylsökande - uppfyller Sverige miniminormerna?

Artiklarna 13 och 14 i Europeiska rådets direktiv om miniminormer för mottagande av asylsökande handlar om s k materialla mottagningsvillkor, dvs vilken minimistandard som skall finnas för det boende som erbjuds asylsökande.

Medlemsstaterna har genom direktivet förbundit sig att upprätthålla "miniminormer för mottagande av asylsökande som under normala förhållanden räcker till för att ge dem en värdig levnadsstandard".  Vad gäller förläggningsboende för asylsökande anges att detta skall ske i "...förläggningar som garanterar en tillräcklig levnadsstandard. (an adequate standard of living)". 

I Sveriges Radios program Front uppmärksammades nyligen förhållandena vid Migrationsverkets s k anläggningboende i Fagersta. 
 
Lyssna på programmet på Fronts hemsida